Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Läsningen. Landet - 48. Åker och äng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eld, och på detta kyttland brukar man utbreda lera för att
öka dess fruktbarhet. Sedan gödslas det, plogen går över
det, harven går över det, säden sås ut, och skörden växer.
Efter några år låter man kyttlandet gå i linda och får då
en tid bortåt god höväxt. Sedan uppgräftas eller plöjes
lindan ånyo, gödslas, harvas, besås och blir på detta sätt
gammal åker.
Sådant kan göras på flere sätt. Mångenstädes får man
första året råg, andra året korn, och tredje året är åkern
obesådd; då ligger den i träde. I stället för detta treskifte
brukas på andra orter tvdskifte, när åkern besås blott
vartannat år. Kunniga jordbrukare använda numera
växelbruk; då besås åkern varje år, men så, att sädesslag,
rotfrukter eller gräsfrön on^växla med varandra.
Kornet är det sädesslag, som tidigast odlats i Finland.
Nu odlas här mera råg än korn, men mest odlas havre. I
södra Finland odlas något litet vete och i östra Finland
även bovete. Rågen är en tvåårig växt, sås ena året i
augusti, ligger över vintern skyddad av snön, begynner åter
växa om våren, går i ax i juni, blommar i juli, matar sig
därefter och skördas vanligen i början av augusti. På
samma sätt vetet. Alla övriga sädesslag äro ettåriga och
sås i slutet av april eller i maj.
En god skörd beror mycket av åkerns skötsel, men även
av jordmån och väderlek. När åkern icke väl tillfryser om
hösten eller ligger för tidigt bar om våren, fördärvas
råg-brodden. Under blomningen är rågen ömtålig och kan
skadas av slagregn och stormigt väder. Under
matningen är den ömtålig för frost. Lägger den sig för regn mot
norr, fördröjes dess mognad. I långvarigt regn tager den
skada i roten eller mältar i skylen; för sent skuren rinner
den ut ur axen. Alla veta, huru den skäres, bin des, torkas
i rian och sedan tröskas. I andra länder brukas ej
tork-rior, men Vasa och Nylands ritorra råg står utomlands i
högt pris som utsäde.
Allt detta fordrar kunskap och omtanke. Den finska
jordbrukaren har ännu mycket att lära. Han måste
varsamt pröva nya lärdomar, men han får icke tro, att fars
och farfars sätt varit det enda riktiga. Den, som icke
känner naturens krafter och jordens beståndsdelar, kan ju icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
