Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Läsningen. Folket - 59. Om bjarmerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59. Om bjarmerna.
Det mäktigaste folket bland de gamla tschuderna
kallades bjarmer och bodde vid floden Dvina i norra
Ryssland. Om dem läser man mycket i gamla norska sagor.
Bjarmerna hade städer och konungar, härskade över
många folk och voro lika tappra i krig som företagsamma i
fredliga värv. Emedan de bedrevo en stor handel med varor
alltifrån Indien, blevo de mycket rika. Men hos dem var
det sed, att när en rik man dog, skulle hans egendom
delas mellan arvingarna och den döde, vars andel
nedgrävdes i jorden vid Dvinafloden. Kring denna plats var en
hög skidgård med låst port, och där höllo sex man vakt
om natten. Inom skidgården glimmade marken av guld
och ädelstenar, och där stod guden Jumalas bild, som bar
kring halsen en tung guldkedja och på sina knän en stor
silverskål, fylld med guldmynt ända till brädden.
Många hjältar drogo från Norge till Bjarmaland för
att vinna ära och rikedomar. Stundom bedrevs en
fredlig byteshandel men ofta landstego norrmännen för att
plundra landet efter den tidens vilda sed.
En gång sände norska konungen en man vid namn
Karli att handla med bjarmerna. Karli hade 25 man på
sitt skepp och tog med sig en annan norrman, Torer Hund,
som hade 80 välbeväpnade män på sitt fartyg. När de
kommo till Bj armaland, handlade de först med invånarna,
men när marknadstiden var till ända, uppsade
norrmännen freden och seglade ut ur Dvinas mynning.
Därefter höllo de råd och beslöto att om natten plundra
Jumalas gård.
Norrmännen gingo i land, sedan de kvarlämnat några
män att vakta skeppen. Bjarmernas första nattvakt hade
nyss gått hem, och den andra nattvakten hade ännu ej
kommit. Torer och Karli höggo in sina yxor upptill i
skidgården och drogo sig med armstyrka över hägnaden.
Porten öppnades, alla norrmännen trängde in och begynte
uppgräva de skatter, som voro gömda i jordhögarna.
Torer borttog silverskålen från Jumålas knän. Karli ville
be-mäktiga sig gudens halskedja och avhögg den med sin
yxa, men hugget blev i brådskan för hårt och träffade gu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
