Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Läsningen. Folket - 78. Finska folkvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78. Finska folkvisor.
a) Sdnglär ar innan.
När jag växte i min hemgård
som en fågel i sitt näste,
kom till oss en gammal kvinna,
sångerskan från kapplands ände,
och hon kunde dikta visor,
kunde många sånger sjunga.
Henne gav jag då min kjortel,
gav till lön mitt goda linne,
bytte bort mitt blåa nystan,
delade mitt röda ullgarn,
för att hon mig lärde sjunga,
lärde mig de bästa sånger,
lade visor på min tunga
och på mina läppar orden.
Hör du nu, du gamla kvinna,
hör du, gumma, vad jag säger:
»Giv igen min vackra kjortel,
giv mitt linne nu tillbaka,
återgiv mitt röda ullgarn
och mitt sköna blåa nystan!
Visor har jag nu tillräckligt,
sånger nog ditt råd förutan;
nu lär sorgen mig att sjunga,
nu lär nog bekymret visor,
saknaden ger ord tillfyllest.
Jag har tankar nog i hågen.»
Kanteletar 2: 131.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
