- Project Runeberg -  Boken om vårt land. Läsebok för de lägsta läroverken i Finland.Andra kursen /
192

(1937) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Läsningen. Hednagudar och hjältesagor - 95. Åkerbrukets begynnelse - 96. Eldens ursprung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Wäinämöinen gick tankfull wid hawets strand och fann
där sju olika sädeskorn. Dem lade han i ett ekorrskinn och
gick ut att så. Då kwittrade bofinken: “Fäll skogen! Bränn
sweden! Annars wäxer ej Osmos korn, annars frodas ej
Kalewas hawre.“

Wäinämöinen fällde skogen, men en enda björk lät han
stå. Luftens örn kom flygande. — „Warför har du kwarlämnat
björken?“ — „För att luftens fåglar må hawa ett
wiloställe.“ — „Däri har du gjort wäl“, sade örnen. Warpå
han lånade eld från blixten och antände sweden. Wäinämöinen
utsådde i askan de sju sädeskornen och nedkallade
öwer dem jordens kraft, himmelens regn. Ukko hörde hans
bön, den första sweden bar rika ax, och wårens fågel, göken,
inbjöds att sjunga i den ensamma björken rikedom åt
Finland.

96. Eldens ursprung.


(Kw. 47.)

Wid den tiden, när Pohjolas onda häxa hade stängt in sol
och måne i kopparberget, war i himmelen och på jorden
beständig natt. Himmelens Ukko sökte sina förlorade lyktor,
men kunde ej finna dem. Då slog han med sitt blanka swärd
eld ur sin nagel och gömde gnistan uti en silwerdosa.
Luftens tärna waggade gnistan wid himlaranden. Gnistan
föll ljungande ned genom nio bristande himlar, fräste genom
det kluwna molnet och föll till jorden.

Wäinämöinen sade till sin broder Ilmarinen: „Låtom
oss se, wad det war, som nedföll till jorden!“ Hjältarna
gingo ut, rodde öwer Newafloden och mötte Ilmatar, som
berättade om eldens wilda framfart. Elden hade först
nedfallit i Tiuris nya stuga, skadat folket och uppbränt barnet i
waggan. Därifrån gick elden ut att härja skogen och antände
slutligen sjön Aluenjärwi, som gnistrande sjöd öwer sina
bräddar. Siken uppslök den härjande gnistan. Siken kände
gnistan bränna, kom i nöd och bad laxen om hjälp. Laxen
uppslukade siken, kom uti samma nöd och bad gäddan om
hjälp. Gäddan uppslukade laxen, men kom uti samma nöd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tzbokland/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free