- Project Runeberg -  Boken om vårt land. Läsebok för de lägsta läroverken i Finland.Andra kursen /
199

(1937) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Läsningen. Hednagudar och hjältesagor - 98. Väinämöinen och Joukahainen - 99. Väinämöinens första pohjolafärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

J:n. »Nåwäl, är jag ej wis nog, så låt oss pröwa wåra
swärd i twekamp.”«

W:n. »Lika litet aktar jag ditt swärd som din wishet.«

J:n. »Den, som ej wågar strida med mig, honom will
jag förwandla med min sång till en föraktad fänad uti min
ladugård.«

Och härwid skakade unga Joukahainen hånfullt sitt
swartlockiga huwud. Men ganska wred blew nu den gamla Wäi-
nämöinen och begynte själw att sjunga sin mäktiga
trollsång. Det war icke ett barns joller, icke kwinnors sladder:
det war en skäggig hjältes sång, för wilken sjöarna swallade,
jorden skalw och kopparbergen wåldsamt skakades. Illa gick
det då den unga Joukahainen. Hans häst, hans släde, hans
loka, selar, piska, båge, pilar, mössa, handskar, bälte, allt
förströddes och förwandlades för den wäldiga sången. Men
själw blew han förtrollad intill midjan ned i det sanka kärret.

Då kom unga Joukahainen i nöd och bad om sitt liw mot
en god lösepenning. Han bjöd efter warandra twå starka
bågar, twå sköna båtar, twå goda hästar, silwer och guld,
åkrar och sädesstackar, men sjönk allt djupare, intill dess att
han stod ända till hakan i dyn och fick mossa i munnen.
Då bjöd han sin unga syster Aino till lösepenning.
Wäinämöinen löste beswärjelsen, och Joukahainen återwände
bedröwad till hemmet.

Om Aino finnes sedan en skön saga, huru hon sörjde
att bliwa den gamla Wäinämöinens maka och hellre gick
bort att bliwa sikens syster i hawet, wilket här wore för långt
att berätta.

99. Väinämöinens första pohjolafärd.


(Kw. 6, 7, 8.)

Wid den tiden war fred och wänskap mellan Wäinölä
och Pohjola. Wäinämöinen beslöt att söka sig en hustru
bland Pohjolas döttrar i stället för den förlorade Aino.

Men Joukahainen bar i sitt sinne tankar på hämnd. Han
smidde sig en eldbåge, snodde sin bågsträng aw senor från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tzbokland/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free