Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde Läsningen. Berättelser från Finlands katolska tid - 128. Om Nådendals kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128. Om Nådendals kloster.
Fordom brukade mången from eremit draga sig
undan till ödemarken för att bedja i enslighet. Andra byggde
särskilda hus, som kallades kloster, och bodde där flere
tillsamman, avstängda från världen. Munkarna hade
sina kloster och nunnorna sina. De levde under stränga
regler och beständiga andaktsövningar. Många
övergivna, många olyckliga och förföljda funno en
efterlängtad fristad inom de stilla klostermurarna.
Under katolska tiden funnos i Finland sex kloster.
Franci skaner munkar na, som för sina grå k.åpor kallades
gråbröder, hade ett kloster i Viborg och ett i Raumo.
Do-minikanermunkarna, svartbröderna, hade ett kloster i Åbo,
ett i Viborg och ett i Kökar. Dessutom hade nunnorna
av Birgittinerorden, som instiftats av svenska helgonet
Birgitta, ett kloster i Nådendal, och detta blev det
berömdaste.
Nådendals kloster byggdes av biskop Magnus Tavast
år 1443 och blev snart det rikaste kloster i Finland. Många
skänkte jordagods till klostret »för sin själs salighets skull»,
eller för att de skulle få bo där till döddagar och sedan
begravas i klostrets heliga kyrkogård. Andra gåvo smycken
och penningar, för att där skulle läsas mässor och eviga
förböner för dem och deras barn. Slutligen köpte klostret
jordegendom och var så rikt, att det hade gods, kvarnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
