Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Läsningen. Berättelser från Finlands krigiska tid - 137. Biskop Mikael Agricola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uträttat gott, såsom förut är berättat, men nu var tiden
kommen, att dess villfarelser måste lämna rum för en renare
lära.
Den första evangeliska biskopen i Åbo hette Martin
Skytte. Han var en from och välgörande man, som på
sin bekostnad lät fattiga unga män studera i Wittenberg.
En av dessa var Mikael Agricola son till en fiskare i Pärnå
socken. Han blev rektor vid Åbo skola och slutligen
Martin Skyttes efterträdare som biskop i Åbo 1554. Men
i Viborg tillsatte konungen en annan biskop vid namn
Paul Juusten, så att Finland då var delat i två
biskopsstift.
Mikael Agricola var en man av stor kraft, stor lärdom
och stor ihärdighet. Det var redan mycket, att han från
fattigdom och ringa stånd arbetat sig upp till ett så högt
äreställe som biskopsstolen i Åbo; men detta var icke hans
största berömmelse. Hans namn har blivit kärt och
berömt i Finland därför, att det var han, som först begynte
skriva och trycka böcker på finska språket. Före hans tid
fanns ingen enda bok på finska. Man hade blott skrivna
latinska böcker, svenska helgonsagor och tre böcker för
den katolska gudstjänsten, tryckta i Tyskland. Vartill
skulle andra böcker behövas, när endast prästerna kunde
läsa? I Finland fanns intet boktryckeri och i Sverge ett
enda. Det var dyrt att trycka böcker, och ingen bok fick
tryckas utan konungens tillstånd. Men Agricola lät icke
avskräcka sig därav. Han stavade ihop det finska
språkets aldrig förut skrivna ord och böjningar till skrift.
Han lyckades övertyga konungen om nyttan av finska
böcker och fick ett litet understöd för att trycka dem
i Stockholm. Och så började han, där all bokläsning
börjar, med att trycka en finsk abcbok omkring år 1540.
Därefter utgav han Luthers lilla katekes på finska och sedan
en bönbok, som »nöttes av alla finnars händer». Han
ansåg det som sin högsta ära och lycka att översätta hela
bibeln till finska språket; men han hann icke med mer än
några delar därav. Dock hade han den stora glädjen att
kunna av trycket utgiva hela Nya testamentet på finska år
1548, och den, som detta gjort, har icke levat förgäves. Ty
nu fick det finska folket för första gången läsa på sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
