Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Läsningen. Berättelser från Finlands krigiska tid - 154. Om konung Karl X Gustav och Arvid Wittenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mår, som kämpar för liv och frihet. Lyckan vände sig: de
underkuvade folken reste sig och slogo den stora
härföraren samt hans segrande här. Mittunder nya djärva
planer dog konung Karl Gustav ung, år 1660.
Under hans tid gjorde ryssarna ett infall i Finland år
1656. Nästan allt landets krigsfolk var borta med
konungen; men så krigiskt var nu det finska folket, att bönder,
borgare, till och med skolgossar grepo till vapen och
bort-drevo fienden. Utom landet stred den finska soldaten
mot polacker, tatarer, danskar, preussare, holländare,
österrikare. Ofta stred han en mot tio, banade sig väg
genom okända länder, strida floder, skogar, isar och
ödemarker; ja, stundom kämpade han som vapenbroder vid
sidan av ungrare, kosacker och halvvilda folk, vilkas namn
han aldrig förut hade hört.
En av Karl Gustavs berömdaste fältherrar var finnen
Arvid Wittenberg från Nyland. Han var en krigare
från Gustav Adolfs tider, oförfärad i alla faror. Wittenberg
anförde den första här, som inbröt i Polen; han förliknades
då vid en kil, som indrevs i ett rämnande rike.
Krigshärar nedlade sina vapen, och starka fästningar
öppnade sina portar för denne väldige kämpe. Konungen
satte honom till befälhavare i Polens huvudstad
War-schau. Snart reste sig allt Polens folk att befria sitt
fädernesland, och Wittenberg med sin lilla ekara blev instängd
i den stora fientliga staden. Där försvarade han sig ett
år. I maj år 1656 kom den polska konungen själv med
100.000 man att återtaga sin huvudstad. Wittenberg hade
3.000 svenskar och finnar att ställa mot dessa 100,000 och
mot Warschaus 40,000 fientliga invånare inom murarna.
Men det var också tjugonde gången han förde befälet i en
belägrad fästning.
Den polska konungen sände bud, att portarna borde
öppnas; annars vore där icke att vänta någon
barmhärtighet. Wittenberg svarade, att konungen icke borde
begära något vanhedrande av en hederlig krigsman, och
polackerna behövde nu icke visa sin barmhärtighet utan
sin tapperhet. över detta svar råkade polackerna i raseri
och stormade Warschau den 20 juni. Från kl. 5 på
morgonen till kl. 3 på eftermiddagen försvarade sig Witten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
