Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 168. Nyttans tidevarv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att storskifta jordegendomen. Man begynte att upprensa
forsarna, utdika mossarna, leta efter bergmalmer och
anlägga järnbruk. Man ville införa utländska växter och
inrättade fördenskull en plantskola vid Åbo. En särskild
lärare för allt, som hörde till lanthushållningen, anställdes
vid akademien. Apotek och sjukhus inrättades, för första
gången blev nu en kunnig läkare anställd i varje län.
Gärna ville man förbättra handeln och sjöfarten, men hade
svårt att komma ifrån den gamla villfarelsen, att styrelsen
borde blanda sig i allt och styra den fria handeln med
tvång. Det var efter många och långa strider, som flere
bland Finlands sjöstäder äntligen år 1765 fingo stapelrätt
eller frihet att skicka sina fartyg dit, där det bäst lönade
sig; men somliga fingo endast segla på Östersjön och
somliga till andra hamnar i riket. Från denna tid växte
landets sjöfart.
År 1749 begynte den första folkräkningen genom
prästernas anteckningar, och då hade svenska delen av
Finland 420,000 invånare eller fjärdedelen av rikets.
Dittills hade också alla begagnat den gamla tideräkningen eller
så kallade gamla stilen, som småningom blivit 11 dagar
efter årets verkliga tid. Men år 1753 bortlämnades 11
dagar i februari månad, så att man sprang över från den 17
februari till den 1 mars. Och härmed infördes den
riktigare nya tideräkningen eller nya stilen.
Under nyttans tidevarv uppstodo i Sverge berömda
vetenskapsmän, skalder och konstnärer. Finland följde
långsamt efter. Såsom det förut återbördat sin skuld till
Sverge med sitt blod och sina krigare, så begynte det nu
alltmera att tjäna riket med statsmän, lagstiftare
och skickliga ämbetsmän. Vetenskaperna begynte att
blomstra vid Åbo akademi. Där trycktes nu många böcker
och lärda avhandlingar i historia, naturkunnighet och
lanthushållning. År 1766 införde ständerna tryckfriheten
såsom en grundlag, varigenom yttranderätten — en av de
dyrbaraste rättigheter näst samvetsfriheten -— blev
tillförsäkrad var man, endast han var beredd att ansvara
inför domstol, om han förgått sig.
Det var mössorna, som införde stapelrätten och
tryckfriheten, vilka hattarna högeligen fruktat. Hattarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
