Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 190. Finland blir en självständig republik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionära eller röda, såsom de kallades på grund av de röda
band, de buro som kännetecken, med vapen, vilka rikligt
erhöllos av de revolutionära ryska soldaterna ja t. o. m.
hit infördes från Ryssland.
Finlands självständighetsförklaring hade hunnit
godkännas av Sverge, Tyskland, Frankrike, Norge, Danmark,
Schweiz och Österrike-Ungern, då de upproriska den 27
januari 1918 togo Helsingfors i besittning och tillsatte en
egen regering. Samma dag bröt inbördeskriget ut i
Österbotten, där skyddskårerna avväpnade den ryska
kustbevakningen och de ryska styrkorna i Vasa, Uleåborg och
Torneå. Även karelarna reste sig, och inom kort bildades
en frontlinje mellan de rödas välde i söder och de vitas i
norr. Denna frontlinje gick länge genom mellersta
Finland och förflyttades blott långsamt mot söder.
Finlands lagliga regering, vars flesta medlemmar
lyckats bege sig över till Vasa, hade till ledare för de vitas
styrkor utsett generalen friherre Gustav Mannerheim. Denne
hade ingen lätt uppgift att av de trupper, som stodo till
buds skapa den här, som kunde befria landet och
övervinna de upproriska. En betydelsefull förstärkning
ei-höll han, då den 18 februari i Vasa landstego de första från
Finland utgångna jägarna, bildande preussiska
jägarbataljonen 27. Dessa hade drivna av fosterlandskärlek
hemligen begivit sig till Tyskland och där under ett par tre år
utbildats för krigarkallet med tanke på en förestående
strid med Ryssland. Nu spredos de ut över Finland såsom
befäl över de kompanier och regementen, vilka flerstädes
bildats, sedan allmän värnplikt i hast blivit påbjuden.
Även äldre officerare, som i sin ungdom utbildats vid
finska kadettkåren och senare tjänat vid ryska trupper,
skyndade beredvilligt att inträda i den vita armén. Då
Mannerheim fann denna stark nog, befallde han
fram-ryckning på flere håll. Svåra strider stodo nu
mångenstädes den svåraste vid Tammerfors, som den 6 april
erövrades efter ett envist motstånd av de revolutionära och
deras ryska medhjälpare.
Avgörandet vid Tammerfors utvisade, vilken sida den
slutliga segern skulle tillfalla, men kriget hade ännu
kunnat räcka flere månader, om icke Finlands regering er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
