- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
156

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Metersystemet och moderna längdmätningsmetoder - Viktigare mätinstrument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

RUMMET.

Fig. 104. Nutida avläsningsmikroskop.

Vid katetometer och avläsningsmikroskop med fast skala kan mån medelst nonie
i bästa fall avläsa ned till dy millimeter; är instrumentet utrustat med mikrometer skruv i
stället för nonie, kunna avläsningarna utan
svårighet nedbringas till O.005 mm = 5 «. Vid instrument
med lös skala kan man med okularmikrometern
avläsa ned till bråkdelar av 1 pi. I senare fallet
är tillförlitligheten dock i viss mån begränsad
av temperaturens inflytande och av det fel,
som uppstår genom att instrumentet och
skalan icke stå exakt i lodled. Med hjälp av
förstklassiga vattenpass kan en så pass svag
lutning som 2" avläsas, och genom omsorgsfullt
förfarande kan därför ett dylikt fel undvikas. De
hos skalan förefintliga felen måste dock alltid
vidlåda mätningarna, och som dessa hos de bästa
i handeln förekommande skalorna uppgå till minst

1 u, torde gränsen för den noggrannhet man med en modern katetometer kan uppnå
sättas till ungefär 1 u.

Sfärometern. Ett annat värdefullt mätinstrument är den s. k. sjärometern, vilken
användes till en noggrann uppmätning av tunna skikt och vid linsfabrikation till
uppmätning av radien till sfäriska ytor. En sfärometer av den äldsta mera vanliga formen
återges i fig. 105. Den består av ett fotstycke försett med tre ben, alla med skarpt vässade,
härdade spetsar; i detta fotstycke finnes i mitten ett noga uppgängat hål, i vilket en med
precision tillverkad skruv löper; skruven är i nedre ändan försedd med en skarp spets
och i den övre med en graderad trumma. Som index tjänstgör en med skarp kant försedd
lodrät skala, å vilken skruvspetsens höjd över fotspetsarnas plan avläses i hela eller
stundom halva millimeter; bråkdelarna avläsas sedan å trumman liksom på en vanlig
mikrometerskruv. På noggranna sfär ometrar är gängans höjd | mm och trumman delad
i 100 lika delar, så att 5 u utan svårighet avläsas.

Vid bestämmandet av tunna skikts tjocklek (bladguld, bladaluminium o. d.) ställes
sfärometern på den noggrant planslipade glasskiva, som i allmänhet medföljer
instrumentet; en annan noga planparallellt slipad mindre glasskiva lägges mellan benen, och
mikrometerskruvens spets nedskruvas, tills den bottnar mot denna glasskiva. För att icke
denna beröring skall ske med olika tryck vid olika tillfällen, är kordongskruven, varmed
man skruvar, ej fast förbunden med skruven utan lagrad i en med spärrfjäder försedd
anordning, så att den släpper skruven, när spärrf jädern spännes med ett visst tryck. Sedan
skalan och trummans ställning avlästs, placeras det tunna föremålet mellan de bägge
glasskivorna, och mikrometerskruven vrides nu, tills den åter bottnar mot den övre
glasskivan, varpå förnyad avläsning göres. Skillnaden mellan mikrometerskruvens bägge
avlästa höj dvärden anger skiktets tjocklek. Är skiktet tillräckligt hårt att själv motstå
spetsens tryck, kan man avvara den mindre glasskivan och i stället göra en första
inställning mot bottenglasskivan direkt och en andra inställning mot det på bottenskivan
placerade föremålet.

För uppmätandet av sfärers radie förfar man så, att sfärometern först inställes mot
den plana bottenskivan och därefter mot den buktiga ytan. Skillnaden i avläsningarna
anger höjden på den sfäriska kalott, som de tre fotspetsarnas plan bestämmer, och denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free