Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Kraftens vridande verkan - Hävstångslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFTENS VRIDANDE VERKAN. HÄVSTÅNGSLAGEN.
327
vikten dubbelt så mycket som den andra vikten sänker sig. Över huvud stå höj
dförändringarna i samma proportion till varandra som vågarmen och radien mf, så att i en-
Fig. 257. En kropp åverkad av två
vridande krafter.
Fig. 259. Genom att upplinda
trådarna i fig. 258 kan man uppnå att
krafterna bli parallella, så att det
invecklade fallet i fig. 257 övergår
till det enkla fallet att krafterna äro
vinkelräta mot en rak hävstång.
Fig. 258. Krafterna i fig. 257 kunna tänkas
härröra från spänningen i två trådar upplindade på
var sin trissa.
lighet med Aristoteles-Jordanus’ princip jämvikt råder, ifall vågarmen och radien stå i
omvänd proportion till de bägge vikternas storlek. Vid den snett verkande
trådspänningen är det således icke vågarmen ma som är
utslagsgivande för dess vridningsverkan utan i stället det
från vridningspunkten vinkelrätt mot tråden räknade
avståndet mf.
Hela den tankegång vi här framlagt återfinnes
icke i Leonardos anteckningar, men uttryckligen
skriver han att verkan av trådspänningen är densamma
var man än fäster tråden, blott man ej förändrar dess
riktningslinje utefter vilken dess dragande verkan gör
sig gällande. Lika uttryckligt skiljer han mellan vågens
reella eller verkliga hävarm ma och dess potentiella eller
verksamma hävarm mf. En del andra figurer visa
dessutom att han noga tänkt igenom den vridande verkan
som utövas på olika stora trissor fästade på samma
hjul och därmed är ovanstående tankegång i sina
huvuddelar klar.
Just användandet av olika stora trissor kan i hög
grad bidraga till att underlätta förståendet av
olikheten mellan verklig och verksam hävarm. I fig.
257 ha vi en kropp av godtycklig form vridbar kring
en punkt P och påverkad av två i figurens plan
verksamma trådspänningar, som vi markera med
kraft
vektorer anbragta i punkterna A och B. Tänka vi oss kroppen fullkomligt stel, så att
vi ej behöva tänka på böjningar och formförändringar under krafternas inverkan och
bortse vi dessutom från kroppens vikt, så ändras kraftverkan icke i ringaste mån, om
den åstadkommes på så sätt, att på två vid kroppen fästade fullkomligt stela trissor
ägande P till medelpunkt snören upplindats, så att de gå genom var sin av punkterna
A och B (fig. 258). Ej heller torde krafternas verkan ändras om trådarna lindas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
