- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
190

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Glödljuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

DET ELEKTRISKA LJUSET.

taktstycke förenas med den ena av de till koltråden anslutna koppartrådarna och den
gängade yttre hylsan med den andra. Lamphållarens övre del består av en likaledes
gängad hylsa, vari lampsockeln kan inskruvas. I lamphållarens botten finnes den från
hylsan isolerade s. k. bottenkontakten, vilken vid lampans inskruvande trycker mot
lampsockelns ändkontakt. Denna av Edison uppfunna anordning, Edisonfattningen,
användes mest. Beroende på lampornas storlek och spänning utföres densamma i tre
typer, nämligen mignon-, normal- och goliatfattning. De båda förstnämnda visas i full
storlek å fig. 193 a och b.

En annan typ av lampfattning har i utlandet fått en viss praktisk användning,
nämligen den efter uppfinnaren benämnda Swanfattningen (fig. 193 c och d). Vid denna
är lampsockeln vid botten försedd med tvenne från varandra isolerade metallstycken
samt sockelns hylsa försedd med tvenne diametralt placerade stift, som passa till ett s. k.
bajonettlås. I lamphållarens botten finnas tvenne fjädrande stift, isolerade från varandra
och anslutna till ledningskretsen. Denna lamphållare användes i mycket stor
utsträckning vid alla sådana fall, där risk förefinnes, att lamporna skola skakas ur lamphållaren,
såsom vid automobiler, spårvagnar etc.

Ljusutbytet vid kol trådslampor. Ju starkare koltråden upphettas, d. v. s. ju
högre temperatur den får arbeta med, desto gynnsammare ställer sig förhållandet mellan
den utstrålade Ijusmängden och den tillförda elektriska energien. Med andra ord lampans
förmåga att omsätta den elektriska energien till nyttigt ljus, d. v. s. dess ekonomi, ökas.
Ur denna synpunkt vore det ju fördelaktigt att driva upphettningen mycket högt och
till så stark vitglödning som möjligt. Men detta hindras av en annan omständighet.
Ju mer ekonomisk lampan göres med hänsyn till watt per Hlj., desto kortare blir dess
livslängd, och då lampans inköpspris ej kan lämnas ur räkningen, blir det ej
ekonomiskt att driva belastningen av glödtråden alltför långt. Dessa båda faktorer,
strömkostnaden och lampkostnaden, utgöra tillsammans den verkliga driftkostnaden,
och denna summa bör vid en ekonomisk spec. strömförbrukning vara den minsta
möjliga.

Om dessa synpunkter tillämpas, erhålles en ekonomisk livslängd av 800—1 000
timmar vid ett spec. effektbehov av 3.5 watt per Hlj. (horis. medelv.). Den ovannämnda
förkortningen av livslängden genom höjning av temperaturen beror på glödtrådens
för-gasning under temperaturens inverkan. Ljusstyrkan minskas på grund av att glaset
svärtas genom avsatt kolstoft. Oaktat glödtråden är hel, kan det vara förmånligt
att utbyta lampan på grund av den genom svärtningen nedsatta ljusstyrkan. Med
ekonomisk brinntid förstår man den tid, som lampan kan brinna, innan ljusstyrkan nedgått
20 Som orientering kan nämnas, att denna vid 3.5 watt per Hlj. är c:a 800 timmar
och vid 2.3 watt per Hlj. c:a 400 timmar.

För att själv skaffa sig en hållpunkt beträffande sina lampors medellivslängd låter
fabrikanten bland de färdiga lamporna uttaga provlampor, vilkas livslängd undersökes.
Att prova alla dessa lampor ända tills deras fulla livslängd är slut skulle emellertid kräva
alltför mycken tid och kostnad. Man undersöker fördenskull endast en mindre del under
normala förhållanden och använder för de övriga ett förkortat förfarande. Lampan
inkopplas för detta ändamål till en strömkälla med en spänning, som är vissa bestämda procent
högre än lampans påstämplade värde, varigenom livslängden avsevärt förkortas. Om
en viss lampa får brinna med exempelvis 25 % överspänning, förkortas livslängden till c:a
20 timmar. Denna noggrant studerade förkortade livslängd lämnar sedan en värdefull

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free