Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Stenindustrien, av H. Carlborg - Stenindustriellt använda bergarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Sala. Utom för byggnadsändamål tillgodogöres den även för tillverkning av kvarnstenar,
trappstenar, trottoarstenar, gravvårdar m. m., varjämte avfallsstenen på grund av sin
höga kiselsyrehalt kan få användning till metallurgiska behov. Den är till färgen ganska
växlande, än grå, än gulaktig eller röd och ibland uppbyggd av omväxlande röda och gula,
stundom grönaktiga skikt.
Liknande sandsten har även brutits på öarna Pingst och Midsommar i Mälaren (27
fig. 451), varjämte Dalasandstenen utefter Västerdalälven samt mellan denna och
Öster-dalälven både till ålder och beskaffenhet nära överensstämmer med Gävlesandstenen.
På grund av läget har den dock ej samma betydelse som denna, men har fått lokal
användning till bl. a. kvarnstenar.
De till den s. k. Visingsöserien hörande sandstenarna vid Vik och Trånghalla nära
Jönköping, på Visingsö, vid Gränna samt vid Lemunda, Lilla Hals m. fl. ställen nära
Motala (20 fig. 451), ha blivit tillgodogjorda för byggnadsändamål, för kvarnstenar m. m.
Grännasandstenen anses efter utbrytningen bliva hårdare och motståndskraftigare genom
atmosfäriliernas inverkan, vilket troligen beror på nybildning av mineral med bättre
egenskaper än de förut befintliga.
Vid Simrishamn och Runnö vid Kalmarsund i fast klyft samt i lösa block efter
sundets västra strand förekomma vita till ljusgula, tämligen hårda underkambriska
sandstenar, som använts för kvarnstenstillverkning o. d. Av samma ålder äro
sandstens-lagren vid Stenstorp norr om Skövde, på Billingen och Kinnekulle {17 fig. 451) m. fl.
ställen i Västergötland, och hit hör också sandstenen vid Sjötorp i Närke (19 fig. 451),
som fått ej ringa användning som fasadsten. De äro i regel gråa eller grågula, finkorniga,
kvartsrika och ganska hårda.
Landets kanske förnämsta sandstenar äro de översiluriska vid Kallmora i Orsa i
Dalarne, vid Övedskloster i Skåne och vid Burgsvik på södra Gotland.
Orsasandstenen {29 fig. 451) brytes i närheten av Mässbackens järnvägsstation och
har givit upphov till den mycket gamla och en gång rikt blomstrande
slipstenstillverk-ningen i Orsa, som där spelade en så viktig roll, att socknen har en slipsten i sitt sigill.
Så gott som alla socknens bönder deltogo i denna hantering och voro t. ex. vid mitten
av 1800-talet indelade i ett 40-tal, upp till 30 hushåll omfattande gruvlag, som vart
och ett bearbetade sitt kvarnstensbrott eller sin s. k. gruva, som dock ej utgjorde något
annat än en grop eller ett öppet dagbrott. Ämnena brötos ut i brotten om sommaren
och hösten, när skördearbetet så tillät, fraktades hem till vederbörandes gård på
vinterföret och höggos där färdiga till slipstenar, vanligen i särskilt uppförda s. k. backstugor.
Slipstenarna indelades efter storlek i »alningar»; en ^-alning var 0.35—0.42 m i diameter
och 7.5 cm tjock, 1-alningen 0.6 m i genomskärning och 12 cm tjock, 4-alningen 0.9 m
och 18 cm o. s. v. Av avfallet från brotten gjorde man brynstenar. Försäljningen gick
så till, att bönderna vintertiden gå vo sig ut på långfärd med sina slipstenar åt Norrland
och Svealand; särskilt besökte de naturligtvis de stora marknaderna, och ännu för ett
trettiotal år sedan voro de vitpälsade Orsakarlarna med sina slipstenslass ingen
sällsynt syn.
Under 1700-talet var slipstenstill verkningen mycket livlig; den synes hava avtagit
något mot slutet av århundradet, men upplevde vid mitten av 1800-talet en ny
storhetstid, då åtminstone 600 delägare voro i arbete och noggranna regler utarbetades och
an-togos för ordnandet av driften, så att inga slitningar skulle förekomma mellan
intressenterna. Nu är hela denna industri så gott som nedlagd, om också vid många gårdar ett
fåtal stenar och brynen huggas på lediga stunder. Utom andra rent ekonomiska orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
