Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i sjökriget, av A. Örnberg - Sjöartilleriet - Sjöartilleriet under och efter världskriget 1914—1918
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I SJÖKRIGET. SJÖARTILLERIET UNDER OCH EFTER VÄRLDSKRIGET. 695
Fig. 1226. Vickers’ 4 cm:s automatkanon.
tilen av brandröret skall bringas till krevad, utföres automatiskt genom en sinnrik
konstruktion av vapnets mekanism ocb utan att avbrott i skjutningen vid omställning av
temperingen behöver äga rum
I det föregående har blivit omnämnt, hurusom torpedfartygen framtvingade det
snabbskjutande artilleriet. Efter dettas tillkomst blevo torpedfartygsanfallen
företrädesvis förlagda till den mörka delen av dygnet. Artillerifartygen åter utrustades då med
strålkastare för att nattetid kunna
belysa och beskjuta dessa farliga
motståndare, innan desamma
kom-mo på torpedskotthåll. Emellertid
visade det sig med torpedens
utsträckta skottvidd allt svårare att
effektivt leda artillerielden mot de
med hög fart och i stort antal
anfallande torpedfartygen, särskilt
som artillerielden måste fördelas
mot ett stort antal mål.
Projektilnedslagen från de olika kanonerna
voro svåra att särskilja, varigenom
misstag ofta uppstodo. Någon tid
före världskriget hade av
amerikanaren Semple för avhjälpande av
denna olägenhet uppfunnits s. k.
»tracers», i vår flotta benämnda
spårljus. Dessa bestå av en i en
mindre behållare innesluten lyssats,
sammansatt av ämnen med stark
lyskraft såsom magnesium, järnoxid
o. d. Spårljusen inskruvas i
projek-tilens bas eller fästas till det i denna
inskruvade brandröret. Vid
skottlossningen tändes lyssatsen av de
heta gaserna från kanonens
krutladdning och brinner under
projektilens hela bana med ett starkt sken
väl synligt från kanonplatsen.
Härigenom blir det möjligt att följa
varje projektils väg för sig och
där
med att särskilja nedslagen från de olika kanonerna. Spårljusen hava även kommit till
användning vid luftvärnsartilleriet, särskilt vid de små kalibrar, vid vilka
luftkrevad-projektiler icke finnas. (Se Vapen i lantkriget.) Spårljus förekomma numera i så
gott som alla mariner vid antitorpedfartygsartilleriet. De minska dock icke behovet å
fartygen av strålkastare, vilka många gånger visat sig mera till skada än nytta,
därigenom att strålkastareljuset röjer läget av ett fartyg, som i annat fall måhända ej
blivit upptäckt av sökande torped- eller andra fientliga fartyg. I Skagerackslaget 1916
överraskade tyskarna med lysprojektiler, varigenom användandet av strålkastare under
nattstriden i hög grad kunde inskränkas och den tyska högsjöflottan tämligen oskadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
