Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Dammbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR. DAMMBYGGNADER.
327
åstadkoms genom att medels ånga tina upp isen framför luckorna, men detta var ett
jättearbete, alldenstund man hade icke mindre än 119 luckor att efterse, och det var
därför nödvändigt att söka åstadkomma någon metod, som var mindre tidsödande.
Frågan löstes på följande sätt. Framför varje lucka har nedförts ett litet rör, som
utmynnar vid bottnen och upptill står i förbindelse med ett längs dammen till
kraftstationen ledande grövre rör. När kölden inträder, tillföres genom dessa rör
komprimerad luft, som utblåses i vattnet, ütblåsningen av den komprimerade luften
åstadkommer en cirkulation av
vattnet, medförande, att det
i rörelse satta vid bottnen
befintliga relativt varma
vattnet dels hindrar
isbildning, dels avsmälter redan
bildad is (fig. 387). Man
fann, att bästa resultatet
uppnåddes, om vaken vid
varje lucka sträckte sig över
c:a 2/3 av luckans längd,
motsvarande en minskning av
istrycket å luckorna av omkr.
67 %, varvid påkänningarna
i luckorna minskades genom
avlastningen av det
ömtåligare mittpartiet till en
obetydlighet. Påkänningen å hela
dammen minskas i samma
grad eller ännu mera, tack
vare att pelarnosarna visa
större benägenhet att krossa isen, än som är fallet, då isen trycker mot de plana
luckorna. I mån som istäcket genom »isbryggornas» krossning närmar sig dammen
avsmältes isen kring luckorna. Anläggningen har fungerat mycket tillfredsställande
och krävt obetydlig tillsyn.
Dammbrott och deras orsaker. Under tidernas lopp hava många dammbrott
inträffat, och detta icke endast i dammbyggnadskonstens barndom utan också i senare tid.
Olyckorna hava i vissa fall antagit katastrofala dimensioner och medfört betydande
förluster icke blott i materiella värden utan även i människoliv. Dess bättre hava vi
i vårt land varit förskonade från dylika olyckor av större omfattning. De största
dammkatastroferna hava inträffat i Amerika, vilket ju även i viss mån är förklarligt i
betraktande av att amerikanarna torde få anses såsom pionjärer i fråga om byggandet
av stora och framför allt höga dammar.
Intressant är att se, hur dammbrotten fördela sig på de olika dammtyperna. I en
av den bekante amerikanske 3ammkonstrnHören L. R. Jörgensen författad uppsats i
Journal of Electricity av den 15 mars 1920 finner man en förteckning över 100 av de
intill den tiden inträffade mera uppseendeväckande dammbrotten.
Dessa hundra fall fördela sig på de olika typerna sålunda:
Fig. 383. Sektion och plan av hävertverkande skibord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
