Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Valv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 HUSBYGGNAD.
leken av dessa krafter. Underliggande valvet har samma laster och är kättingens
spegelbild. Kraftpolygonerna äro även varandras spegelbilder. Tryckande krafterna i
valvets olika delar bli nu av samma storlek som dragande krafterna i motsvarande delar
av kättingen. Att bedöma formen på en kätting under viss last har erfarenheten lärt
oss. Var och en vet att en kätting med tung last på mitten ger spegelbilden av en
spetsbåge. Koncentrerad last vid hjässan är motsvarande villkor för att spetsbågvalvet skall
äga berättigande. Å fig. 199 visas fotografier av en kätting belastad på några sätt,
motsvarande fig. 195—197.
Å fig. 188 och följande figurer har förutsatts, att valvet är försett med leder vid
hjässa och anfang. Detta är sällan fallet vid husbyggnader, men ofta vid broar. För-
Fig. 199. Kätting, belastad på olika sätt, visande kättinglinjens tillhörande konfiguration, ellipsbåge
då mittre delen är obelastad, spetsbåge då mittdelen är hårt belastad o. s. v.
delen med de tre lederna är, att man undviker extraspänningar, då valvet belastas.
Om valvet fig. 200 är format så, att trycklinjen i varje tvärsnitt faller centriskt, kommer
enbart tryck att råda i valvet. Varje litet längdelement av valvet blir därvid
sammantryckt och bågarna från D till C och från E till C förkortade ett litet stycke. Storleken
av denna förkortning pr längdelement är beroende av spänningen pr ytenhet. Är denna
ungefär lika i olika valv av samma material, kommer förkortningen att utgöra en viss %
av längden. Förkortningen CaC, av sträckan CD är därav = CD : n. Därvid är n ett
konstant tal, om påkänningen är konstant och materialet detsamma. Figuren visar hur
hjässan därvid måste sjunka till C. Denna sjunkning av hjässan medför en vridning
kring anfangslederna och även en vridning i hjässleden, bågarna emellan. Storleken
av vinkeländringen vid upplaget är = CaCx: CaD. Detta kan approx. utbytas
1 . . CCX 1/2
mot CCj: g- Storleken av CCX kan bestämmas av att approximativt: q q = -p. Men
CD CCX CD 1
CaC = —, varav: • — = vinkeländring vid anfanget. Ju mindre pilhöjden, f,
är i förhållande till CD, ju större blir vinkeländringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
