- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VII. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar /
731

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Tunnlar - Tunnlar ovan jord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TUNNLAR. TUNNLAR OVAN JORD.

731

Det första borrmaskinaggregatet å ställning konstruerades år 1863 av Sommeiller
för arbetena i Mont Cenis-tunneln, och ställningen ifråga uppbar nio samtidigt arbetande
borrmaskiner, vägande inalles 12 ton. Sedermera har emellertid en mångfald bättre
konstruerade ställningar sett dagen. Fig. 1090 visar huru borrmaskinerna voro placerade vid
den 5 311 meter långa Gravehals-tunneln å järnvägen mellan Oslo och Bergen.

Ventilation. Vid tunnelarbetet utgör frågan om tunnelns ventilation såväl under
själva arbetet som sedermera under användningen efter färdigställandet ett viktigt
problem. Särskilt under arbetstiden konsumeras ju betydliga kvantiteter luft, därigenom
att dess syrehalt förminskas icke blott genom arbetarnas andning utan även genom
de syreförstörande gaser, som dels utvecklas vid sprängning och vid förbränning i öppna
belysningsanordningar, dels ock utströmma ur själva berget.

Fig. 1091. Framträngande heta källor i Simplon-tunneln.

Ren luft består av 21 % syre och 0.04 % kolsyra. När dess kolsyremängd ökats till
0.5 % blir luften farlig att inandas. Ju sämre luften blir, d. v. s. ju mer halten av kolsyran
ökas, desto sämre blir följaktligen arbetarnas välbefinnande och desto sämre deras
arbetsprestation. Härtill kommer också att luften i tunneln alltid har stegrad temperatur,
vilket likaledes väsentligt bidrager till nedsättande av arbetarnas arbetsförmåga. Denna
temperaturstegring beror av bergets egen temperatur och kan ytterligare stegras av i
berget befintliga heta källådror, fig. 1091. Sålunda har den högsta observerade
temperaturen hos berget vid Mont Cenis-, S:t Gotthard-, Arlberg-, Simplon- och
Lötschberg-tunn-larna visat sig vara resp. + 29.5°, -f- 30.8°, + 18.5°, + 56.0° och + 34.0° C. Den verkliga
temperaturen på arbetsplatsen blir emellertid alltid något högre på grund av
spräng-gaserna, belysningen och arbetarnas transpiration. Vid Gotthard-tunneln uppmättes
sålunda å arbetsplatserna en temperatur ända upp till +35° C. Det är därför i de flesta
fall icke nog med att tillföra arbetarna i tunneln frisk luft, utan arbetsplatsernas luft
måste också hållas avkyld till en viss högsta temperatur.

Frisk luft tillföres arbetsplatsen i regel genom maskinellt ventilationssystem, och
erfarenheten har givit vid handen, att pr dygn varje arbetare, med lampa, behöver
till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/7/0741.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free