Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Bränslens allmänna egenskaper - Fasta bränslen - Ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
OM BRÄNSLEN.
Volymvikt och specifik vikt. Hos fasta bränslen är volym vikten i »fast» eller »löst
mått» av betydelse. Redogörelse lämnas för denna vid varje särskilt bränsle. Hos
flytande bränslen bestämmes spec. vikten med tillhjälp av areometer. Försäljning av flytande
bränslen kan ske efter vikt eller volym, men värmevärdet hänföres i första hand alltid
till viktenhet. Specifika vikten möjliggör härvid behövliga omräkningar. Hos gaser
beräknas volymvikten med tillhjälp av den genom gasanalys bestämda
sammansättningen, angiven i volymprocent, varvid beståndsdelarnas värmevärden per
volymenhet äro kända. Värmevärdet hos gaser hänföres i första hand till m3. Om en gas icke
är torkad, måste hänsyn tagas till förefintlig halt vattenånga.
Viskositet eller lättflutenhet erhålles genom bestämning av genomflytningstiden vid
viss temperatur genom kapillärrör av viss längd och diameter och anges som absolut
kine-matisk viskositet = Vk i centistokes = cst. Kännedom om viskositeten och dess ändring
med temperaturen är av praktisk betydelse för att kunna beräkna flytande bränslens
strömningshastighet genom rörledningar och oljeeldningsanordningar.
Flampunkt är den temperatur, då över en vätskas yta bildas så mycket brännbar
gas, att den med luft bildar explosiv eller flammande gasblandning. Den är ett mått på
en oljas eldfarlighet. Oljor med flampunkt under 21° C räknas till eldfarliga oljor av l:a
klass. Oljor med flampunkt 21—42° C hänföras till eldfarliga oljor av 2:a klass.
Flampunk-ten bestämmes vid flampunkter under 50° C i Abels flampunktsprovare och vid
flampunkter över 50° C i Pensky-Martens flampunktsapparat, försedd med »sluten degel».
Antändnings- eller brännpunkt är den temperatur, då en olja tänder sig och förblir
brinnande. Bestämmes i Marcussons apparat med »öppen degel».
Förhållande i köld. För oljors transport genom utomhusledningar och tömmande
ur fat och cisternvagnar vintertid är det av vikt att känna lägsta flyttemperaturen och
viskositeten vid lägre temperaturer.
FASTA BRÄNSLEN.
Med hänsyn till bildningssätt och förekomstsätt kunna i naturen förekommande fasta
bränslen uppdelas i vegetabiliska: ved, och fossila: torv, brunkol, stenkol och antracit. Av
samtliga dessa bränslen kunna genom torrdestillation framställas konstgjorda fasta
bränslen, exempelvis träkol vid kolningsverk och koks vid lysgasverk och kokserier.
Enär torrdestillationsprocessen är analog med den i naturen försiggående
förkolnings-processen, komma träkol och koks att i fråga om sammansättning, värmevärde och
vissa andra egenskaper att stå i samma förhållande till ved och stenkol som de fossila
bränslena till ved.
Ved.
Av trädens stammar och grövre grenar erhållas de vanliga vedbränslena, men även
stubbar, finare grenar och kvistar kunna användas som bränslen, vanligen för
industriändamål. Såväl den egentliga vedsubstansen som barken hava utpräglad cellstruktur och
bestå av mer eller mindre tjockväggiga celler av ved- och barksubstans. Veden utgöres av
torr vedsubstans, vatten och liten mängd aska, varierande mellan 0.2—0.8 %. Askan består
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
