Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fett Och oljor. Av C. W. A. Kleine - Margarin och konstflott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540
FETT OCH OLJOR.
han efter den grekiska beteckningen på det använda råmaterialet kallade margarin. Till
färgning använde han samma färg som användes till smörfärgning, nämligen orleana.
I stort sett framställes margarin ännu efter samma metod, om än de fettämnen, som
användas, äro av bättre kvalitet och av såväl animaliskt som vegetabiliskt ursprung,,
dock har tillsättningen av juver bortfallit.
Mège Mouriès hade som alla uppfinnare svårigheter att bekämpa, innan hans nya
konstsmör, margarinet, lyckades slå igenom. Till en del bidrog då pågående krig härtill,,
och först när kriget avslutats, började denna industri arbeta med framgång, vilket
naturligtvis förde till att margarinfabriker anlades i de flesta länder.
Sveriges första margarinfabrik anlades av dansken Rydberg i Hälsingborg i början
av åttiotalet men lyckades icke uppnå en sådan omsättning, att fabrikationen
lämnade-avkastning, varför den redan efter några års drift nedlades.
Aug. Pellerin & fils, som redan före 1880 anlagt en fabrik i Oslo, uppförde under
1890-talet en fabrik i Sverige, och under samma period startades även Zenith i
Malmö-och Arboga Margarinfabrik. Dessa lyckades bättre än Hälsingborgsfabriken, och den
stegrade efterfrågan gjorde, att snart flera fabriker uppstodo. Den svenska
margarinindustrin, vilken består av ett tjugotal fabriker, torde höra till den bäst
organiserade-i hela världen. På grund av den svenska publikens genomgående höga fordringar på
smör, med vilket margarinet måste konkurrera, kunna i de svenska margarinfabrikerna
endast de mest utsökta råmaterial användas, och framställningen sker efter
modernastemetoder under strängaste kontroll.
Såsom näringsmedel betraktat står margarinet fullt i jämnhöjd med smöret, och
det är en stor nationalekonomisk förlust att särskilt arbetare och lantbefolkningen
icke inser fördelen av att använda margarin i stället för det betydligt dyrare smöret.
Belysande torde vara att per individ under år 1926 i Danmark användes 20.7 kg;
margarin mot i Sverige endast 7 kg. Danmark exporterar sitt smör och använder margarin
i dess ställe. Om margarin användes i Sverige i samma utsträckning som i Danmark,
skulle detta betyda en nationalekonomisk vinst av 240 000 000 kr., utom att genom
den ökade exporten av smör och den större margarinfabrikationen ytterligare
arbetstillfällen inom landet skulle uppstå.
För margarinframställningen gäller följande schema:
varmt raffinerat fett I . .. . . . . . .... . . , .
syrad mjölk | ~ karning — kylmng — mognmg — altning — paketering.
Såsom råmaterial användas uteslutande de bästa sorterna av raffinerade fett och
oljor, såsom kokosolja, palmkärnolja, cottonolja, jordnötsolja, oleoolja, lard, premier
jus och s. k. härdat fett. Mjölken användes vanligen oskummad, men även skummad
kommer till användning. Fettblandningen varierar efter årstid, så att under sommaren
större procentsats fasta fettämnen användes än under vintern.
De olika fettsorter, som skola användas, avvägas och blandas antingen i smält
eller osmält tillstånd. I det senare fallet smältas de tillsammans. Mjölken försättes
med vissa mjölksyrekulturer och får stå, tills den blivit svagt sur. Det smälta fettet
blandas härefter i kärnan med den bestämda avmätta mängden syrad mjölk.
Dessutom tillsättas här sådana ämnen, som underlätta emulgeringen, och sådana
kvävehaltiga ämnen, vilka giva margarinet förmågan att brynas och skumma som
natursmör. Kärnorna äro kärl av elliptisk form, vilka äro försedda med rörverk och
mant-lade, så att massan i desamma kan kylas och värmas allt efter behov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
