- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
179

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogens produkter och dessas tillgodogörande - Flottning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGENS PRODUKTER OCH DESSAS TILLGODOGÖRANDE.

179

Fig. 171. Länskoppel med patenterad låsanordning.
Kliché från A/B skogs- och flottningsmateriel.

ningen kan flottningen taga sin början, utförd av manskap, som beväpnat med smäckra
flottningshakar ivälta de stockar som upplagts på land, lossa de fästen och »brötar»,
som ofta bildas i forsar, tvära krökar och smala pass, tappa timret genom dammluckor
och timmerrännor, slå ringbom kring stora timmerpartier, som därefter bogseras, varpas
eller spelas fram över sjöar och sel med hjälp av spelflotte, spel eka eller motordriven
spelpråm. Sist sorteras och skiljas de olika ägarnas stockar i särskilda, i närheten av
förädlingsverken belägna timmerskiljen eller sorteringsverk. I bäckar och åar tager
flottningen blott några dagar eller veckor i anspråk; i de stora älvarna pågår den långt
fram emot hösten.

Flottledsbyggnader kunna utföras av enbart trä, av trä tillsammans med sten —
t. ex. stenfyllda kistor — eller av enbart sten eller betong. Dammar byggas vanligen av
sten, betong eller i form av timrade fyllda kistor och ha till uppgift att magasinera
vatten för att jämnt fördela detta i vattendraget under den tid flottningen pågår, att
höja vattenståndet i viss del av flottleden eller att reglera vattentillförseln till en
timmerränna, vilken leder virket förbi vattenfall, forsar och industriella anläggningar eller
möjliggör flottning även vid ringa vattentillgång eller där flottledens upprensning skulle
ställa sig alltför dyrbar. Timmerrännorna, vilka byggas av rundvirke eller plank, ha på
grund av kort varaktighet kommit
allt mera ur bruk på alla platser
där de ej äro oundgängligen
nödvändiga. Ledare användas dels i
form av flytande styrbommar, vilka
leda och sammanhålla flottgodset,
dels i form av styrdammar
(ledkistor), vilka såväl leda timret

som sammantränga vattnet i flodfåran, så att vattendjupet ökas. Därtill skydda de
stranden mot utskärning. Den enklaste formen av ledare åstadkommes genom att
överallt utmed stränderna, där flottgodset hotar att fastna, tillfälligtvis draga upp
timmerstockar med ena änden på land och den andra snett utåt flodfåran. Detta s. k.
landtimmer hindrar nya stockar från att fastna. Styrbommarna tillverkas av långa
stockar av torrfuru eller torrgran, som hopfästas medelst koppel, vilka vanligen bestå
av en kätting, som med kil, sprint eller patenterad låsanordning fästes vid bomtränas
ändar. Av styrdammar finnas en mångfald typer, såsom stenfyllda timrade kistor,
ledare av tätt packat ris med ovanliggande stenfyllning, jordledare, stenslänt och
sten-ledare. Alldenstund flottledsbyggnader av trä ha en mycket kort livslängd — 15 å 20
år — anser man numera att det bästa byggnadssättet för större permanenta flottleder
är flodbäddens grundliga upprensning och användandet av stenbyggnader överallt där
lämpligt material finnes i närheten.

Virkets sjunkning är vid längre flottning betydande. I stort genomsnitt kan man
anse, att c:a 2,5 % av flottgodset går förlorat, varvid sjunkningen är större för massaved
än för timmer, större för tall än för gran och störst för lövvirke, som emellertid ytterst
sällan flottas. Flytbarheten befordras först och främst av uttorkning före iläggningen i
vattnet. Torkningen påskyndas genom virkets barkning samt dess uppläggning vid
vältplatsen i enkla eller väl ströade vältor på goda underlag och om möjligt på land.

Flottning i sötvatten anses ha en fördelaktig inverkan på virket såtillvida, att
färgen blir jämnare, bearbetningen går lättare, krympning, svällning, sprickbildning
minskar, och virket blir mindre utsatt för angrepp av blåyte- och rötsvampar; allt detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:14:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free