Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trycket med rörliga typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trycket med rörliga typer. Från tafletryck till
tryck med rörliga typer är blott ett steg. Tänker
man sig nämligen en trycktafla sönderdelad i sina
särskilda bokstäfver, är klart, att man sedermera
skall kunna åter sätta ihop dessa samma bokstäfver
i hvilken ordning man behagar och sålunda bilda
en ny text. I hvilken hjerna denna fruktbara,
om Columbus’ ägg erinrande tanke först upprunnit
och hvem äran tillkommer att först ha satt honom i
verket, derom har förts en lika långvarig som liflig
strid. Tyskland, Holland och Italien hafva alla tre
med mer eller mindre framgång gjort sina anspråk
gällande. Italien har tidigast måst rymma fältet,
medan holländarna, trots de ifrigaste ansträngningar
att åt sitt land bevara uppfinnaräran, sett sina
anspråk inför våra dagars forskning ohjelpligt blekna
och falla till stoft. Tyskland ensamt står qvar på
platsen. Men frågan var dermed ännu ej afgjord. Till
striden om landet, hvar den stora uppfinningen
blifvit gjord, har äfven kommit en strid om staden och
personen. Vid sidan af Mainz ha Bamberg och Strassburg
höjt sina anspråk, och vid sidan af Gutenberg ha
Fust, Schöffer, Pfister och Mentel nämts som de rätta
uppfinnarna. Äfven denna del af saken är dock nu bragt
på det rena genom den nyaste forskningens oförtröttade
kritiska undersökningar, och det är nu stäldt utom
allt tvifvel, att boktryckarkonstens sannskyldige
uppfinnare är Johann Gensfleisch, kallad
Gutenberg.
Fig. 492. Ett gammalt tryckeri.
En kort öfversigt af denna strid skall ej sakna
intresse. Hvad då först och främst Strassburgs anspråk
beträffar, låter det ej förneka sig, att denna stad
intager ett vigtigt rum i uppfinningens historia,
då Gutenberg en följd af år bodde der och der äfven
högst sannolikt utförde de förarbeten och försök,
hvilkas frukter först senare och på en annan ort
mognade. Iden var måhända redan nu funnen, men de
tekniska medlen för dess verkställande sökte han ännu
allt jemt. Härmed ville dock strassburgarna ej låta
sig nöja. De antogo allmänt, att uppfinningen i hela
sin utsträckning blifvit hos dem gjord, och firade
äfven 1640 med stor ståt hennes andra jubileum. Om
uppfinnarnas namn voro dock ej alla ense. Medan en del
höll fast vid Gutenberg, firade en annan del stadens
förste kände boktryckare, Johann Mentel, som den
verklige uppfinnaren. Denne Mentel, hvars namn först
1466 förekommer, skulle ha gifvit Gutenberg förtroende
af sin uppfinning, hvarpå denne skulle begifvit sig
till Mainz och der sedermera i förening med Fust
tillgodogjort den samma. Denna helt och hållet
ur luften gripna historia får ett visst intresse
derigenom, att hon utgör en af flera sådana sagor,
der ett sviket förtroende och en stöld spela en
framstående rol och hvarpå vi strax skola få se ett
annat ännu ryktbarare exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
