Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Armeniska språket och lit. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Asa-Tor, se Åsa-Tor.
asbest’, min., fintrådig varietet af
hornblende, angripes ej af värme
o. syror. Nyttjas till eldfasta
väfnader o. till filtrerapparater.
Asbjörnsen, Pet. Krist., norsk förf.,
f. 1812 Kristiania, forstmästare
där, d. 85. Saml. af nor.
folksagor, utg. af honom o. J. Moe.
Öfvers. på flera spr.
As’caris, ordn. Nematodes, hvita l.
gula inälfsmaskar.
Ascension (assen’schönn),
»Himmelsfärdsön», afrikan, ö i Atlant,
haf., 88 kv.km., 450 inv. Uppt. på
K. himmelsfärdsdag 1508 af Tristan
da Cunha, 1816 engelsk.
Hufvudort: Georgetown.
Aschaffenburg, bair. st., nära Main,
22,164 inv.
Aschanti (Asante), negerrike i
Guinea, 193,000 kv.km. 1 mill.
inv. Hst. Kumassi. Kon.
monark.-aristokrat. Människoslaktande.
Krig m. England 1824/26
samt 63, 73 o. 00.
Ascheberg, Rutger v., grefve, fälth.,
f. 1621 Kurland, deltog i 30-år.
kr., Karl X:s kr., Karl XI:s dan.
kr., hvari han utmärkte sig i sl.
vid Landskrona, Halmst., Lund,
d. 93 s. gen.-guv. of. de eröfr.
dan. prov.
Aschehoug (-haug), Torkel
Halvorsen, nor. jur., f. 1822, prof. i
Kristiania d. 09. Skr.: Norges
offentl. ret m. m.
Aschera (Derketo, Baaltis), syr.
gudinna, symbol för d. befruktande
naturkraften. Urtyrp för Afrodite.
asep’sis, aseptik, gr.,
sårbehandl.-metod, livarmed man söker
förekomma infektion.
aseptīn, gr., ett af H. Gahn
uppfunnet medel mot förruttnelse,
består af renad borsyra. Dubbel
a. af 2 del. borsyra, 1 del alun.
A. tillsatt m. nejlikolja o. glycerin
kallas amykos.
Aserbejdschan, pers. prov., 104,840
kv.km., alpland. Kallt klimat.
Toppar: Sahend, Savalan, Ararat.
Fl.: Aras, Kisil Osen, Dschagati.
Befolkn. kurd. o. turkm. Hst.: Tebris.
asfalt, gr., natur- o. konstprodukt,
uppstår ur bergolja, s. gm
upptagn. af syre i de öfre jordlagren
förvandlas till bergtjära. Finns
på Trinidad, Kuba, vid Döda
hafvet. Nyttjas fr. 1832 till
gatuläggn. Konstgjord a. erhålles vid
destillation af stenkolstjära o.
nyttjas vid tillverkn. af starkt
papp (a.-papp), tätning af skepp o. d.
asfyxī, gr., läk., pulsens afstannande,
skendöd.
Asgård, se Åsgård.
Ashton under Lyne (äsch’tön
ön’der lajn), eng. st. v. Tame. 43,000 inv.
Asia minor, lat., Mindre Asien.
asiatiska sällskap, föreningar af
lärde till undersökn. af Orientens
litt., spr., geogr. I Batavia,
Bombay, Paris, Lond., Amsterdam
m.fl. st.
Asien, största världsd., 44,179,400
kv.km. 820 mill. inv. Halföar:
Tschuktschiska, Kamtschatka,
Korea, Bortre Ind., Malakka, Främre
Ind., Arab., M. Asien. Öar: Nya
Sibir., Wrangelsld, Kurilerna,
Sakalin, Japan, Liu-Kiu, Formosa,
Hainan, Filippinerna, Stora Sunda,
Lilla Sunda, Molukkerna,
Nikobarerna, Andamanerna, Ceylon,
Malediverna, Lakediverna, Cypern,
Sporaderna. Berg: Taurus,
Libanon, Sinai, Kaukasus, Elbers,
Hindukuh, Soliman, Himalaja,
Ghats, Karakorum, Bolor,
Kuenlun, Nanling, Jyling, Peling,
Chinggan, Stanovoi, Jablonoi, Baikal,
Sajanska, Altai, Tian-schan,
Alatau, Ural. Toppar: Ararat,
Erdschisch, Sinai, Hermon, Demavend,
Dapsang, Dhavalagiri,
Gaurisankar, Kundschinjinga,
Munku-Sardik, Bogdo-Ola, Adamspik,
Indrapura, Kinibalu, Semeru, Fusijama.
Floder: Ob, Jenisej, Lena,
Kolima, Amur, Hoangho, Jangtsekiang,
Sikiang, Songka, Mekhong,
Menam, Iravadi, Brahmaputra,
Ganges, Narbada, Indus, Eufrat, Tigris,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>