Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brüx ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Indien, stiftare af den eft. honom
uppkallade buddismen. B.
förkastade alla blodsoffer o.
kastväsendet o. ansåg de fattiga o.
elända företrädesvis kallade t.
lycksalighet. Det gudomliga var
enl. hans åsikt f. mskn fullkoml.
ofattligt o. kunde därför ej ens
tillbedjas, hvaraf följde, att han
helt o. hållet förbisåg gudarne.
B. stiftade äfv. munkkloster.
Hufvuddragen i B:s lära äro, att
mskn, s. företrädesvis är
underkastad karma l. följdernas lag (enl.
hkn hvarje handl. medför belöning
l. straff), end. gm undertryckande
af alla lidelser och lustar samt
gm försakelser kan vinna
befrielse från själavandringen o.
komma t. sitt yttersta mål: nirvana
l. utslocknandet. Buddismen, s.
ej innehöll någon opposition mot
bramismen, utan utbildade sig
ur denna, var red. i 3:e årh. f.
K. statsrel. i Indien o. utbredde
sig därifr. t. Afganistan, Baktrien,
Ceylon o. Java; af bramismen
småningom undanträngd fr.
Främre Ind., vann den inträde i
Bortre Ind. o. därifr. i Kina, Japan,
Mongoliet o. Tibet, hvarest sed.
14:e årh. dess hufvudsäte är.
Budde, Jöns, munk i Nådendal
(Finl.) i slutet af 1400-talet.
Öfversatte Judits, Esters, Ruts o.
Makkabéernas böcker (utg. af G.
E. Klemming) m. m.
Buddenbrock, Henr. Magn. v., frih.,
militär, f. 1685 Livland, gen.-löjtn.
40, slagen 41 v. Villmanstrand,
halshuggen 48.
budget (bödd’schet), eng., förslag t.
en stats l. kommuns utgifts- o. inkomststat.
Büdinger, Max, ty. hist., f. 1828
Kassel. sed. 72 prof. i Wien; d.
där 02. Skr. rör. Österrikes o.
Englands hist.
buddisering, metod att sterilisera
mjölk gm tillsättande af vätesuperoxid.
Uppkallad eft. dansken Budde.
Budissin, se Bautzen.
budoār, fr., litet smakfullt
fruntimmerstoalettrum .
Buedwiz, böhm. st. v. Moldau,
39,328 inv. Bisk., domkyrka, fabr.
Buēnos Aires (-a’ires), sed. 1862
hst. i Argentinska republ., vid
La Platafloden, 891,268 inv.
Ärkebisk., univ., katedral, betydl.
handel o. skeppsfart.
Underhafskabel t. Montevideo.
buff’a, it., opera b., komisk opera.
Buffalo (böff’alå), nordamer. st. i
staten N. York, v. Eriesj., 381,403
inv. Bisk., univ., akad., bank,
park, fabr., hand.
Buffalo Bill, se Cody.
buffel, Bubalus, zo., nötkreatur
m. bred, kullrig panna, stora,
starka horn, styft, glest hår;
färgen svartbrun. Den indiske b.,
Bos bubalus, kan tämjas o.
förekommer i Asien, Ungarn, Egypt.,
Kaplandet, Ital. m. m. Den
syd-afrik. b., Bos caffer, kan ej tämjas.
buff’ert, inrätta, i båda ändarna
på järnvägsvagnar för att, då de
stöta mot haa, minska stötens häftighet.
buffet, se byffé.
Buffet (byfē), Louis Jos., fr.
stats-m., f. 1818 Mirecourt, 49 o. 51
handelsmin., 70 finansmin., 72/75
pres. i deput.-kam., 75/76 vice
pres. i konselj, o. inrikesmin.,
d. 98 Paris.
Buffon (byffång’), George Louis
Leclerc de, gref., fr. naturforsk.,
f. 1707 Montbard, d. 88 Paris.
Gläns. stil. Skr.: Hist. naturelle
etc. (49/88), 36 bd, m. m.
buffonnerī, fr., tokigt upptåg,
gyckelspel.
Bug, 1) bifl. t. Weichsel, t. h., i
Ryssl. o. Polen, 730 km. l., 2) fl.
i Ryssl. utmynnar i Svarta haf.,
801 km. l.
Bugenhagen, Joh., dr Pomeranus
ty. reformator, f. 1485 Wollin,
Luthers vän o. medhjälpare, d.
58 ss. gen.-superintendent i
Wittenberg. Tills. m. Melanchthon
förf. t. Leipziger Interim;
öfversatte Luthers bibel på plattyska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
