Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Digitigrad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målad bild, m. konstgjorda
ljuseffekter ss. morgon- o.
aftonbelysning, månsken o. s. v.
diorīt, gr., min., grof- till finkorn.
blandn. af hornblände o. albit.
dioskūrerna, Kastoro.
Polydeukes (Pollux), tvillingsöner af Zeus
o. Leda, skeppsfartens och
gästvänskapens beskyddare.
Diospyros L., Ebenaceæ. D. lotus
L., i N. Afrika o. orienten, med
ätbara frukter, dadelplommon.
Lämnar grön ebenholts.
dipleidoskōp, gr., instrument till
bestämmande af tiden, när en
stjärna l. solen går gm meridianen.
diploë, gr., svampakt, väfnad inuti ben.
diplokocker, gr., ett slags bakterier,
af hvilka två och två förekomma bredvid haa.
diplōm, gr., urkund, utnämningsbref.
diplomatārium, lat., saml. af äldre
diplom l. urkunder.
diplomat, gr., person, s.
representerar en stat vid ett utländskt
hof. -i, gr., inbegreppet af de i
förhållandet mel. stater gällande
grundsatser, regler o. bruk. -ik,
gr., vetensk. om undersökning af
gamla urkunder, -isk, gr.,
noggrann, beräknande. Se vid.
diplomati, diplomatik.
diplomatiska kåren, fr. Corps
diplomatique, samtlige
utländske sändebud o. deras attachéer
vid ett hof.
diplopī, gr., dubbelseende;
ögonsjukdom, hvarvid föremål synas dubbla.
dipodī, gr., versl, förening af två
versfötter.
Dippel, Joh. Konr., ty. teol., f. 1673
nära Darmstadt, förde ett
kringirrande lif, kom 26 till Sverige,
uppträdde mot statskyrkan,
förvisades, d. 34 Berleburg.
dipsomanī, gr., fyllerigalenskap.
dip’tera, zo., se tvåvingar.
di’pteros, gr., af dubbla pelarrader
omgifven tempelbyggnad.
Dip’teryx Schreb., Papilionaceæ.
D. odorata Willd., träd i Guyana,
lämnar den aromatiska tonkabönan.
dip’tykon, gr., dubbel, hopvikbar
skriftafla l. altaruppsats.
Dirce, se Dirke.
direc’tor mūsices, lat.,
musikdirektör (vid univ.)
direkt’, lat., rak, omedelbar.
direktiōn, lat., riktn., ledn., styrelse.
direk’t|or, l. -ör, lat., styresm.,
föreståndare. -rīs, föreståndarinna;
mat., styrlinje.
direktōrium, lat., utskott af flere
personer till ledning af en
angelägenhet; under fr. revolut, den
af fem ledarn, bestående högsta
myndighet 1795/99.
Dirichlet (-klē), Lejeune, ty. mat.,
f. 1805, d. 59 ss. prof. i Göttingen.
Förtjänt om bestämda integraler
o. talteor.
dirig|ent’, lat., styresman. -era,
leda, gifva riktning.
Dir’ke, gr. myt, lat. Dirce,
Lykos’ gemål, af Amfion o. Zetos af
hämnd bunden vid en tjurs horn
o. släpad till döds.
Dirschau, st. i Westpreuss. v.
Weichsel. 12,808 inv. Stor järnv.-bro.
Dis, nord. myt., kvinnl. gudomlighet.
disāgio, it., förlust vid utväxling
af myntsort l. värdepapper.
discess’us, lat., omröstning på det
sätt, att de olika partierna gå åt
olika sidor; aftåg.
discip’el, lat., lärjunge.
disciplīn, lat., lärdomsgren;
manstukt. -är, smnhängande med
ordningens upprätthållande; person,
s. undergår d.-straff.
dis’cus, se diskus.
Disentis, ort i Graubünd. 1,169
m. öfv. hafvet. Ford. berömdt
benedikt.-kloster.
disgrâce (-grās), fr., onåd.
Disgraciös, obehaglig, klumpig.
disharmon|ī, lat., missljud. -isk,
missljudande, ej öfverensstämmande.
disjungēra, lat., söndra, åtskilja.
disjunkt|ion, lat., åtskiljande,
åtskillnad. -iv, åtskiljande.
diskant’, med.-lat., sopran; öfre
hälften på piano.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
