Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Nederländarne på Java och de öfriga ostindiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ländarne tillfälle att i den vidsträckta överlden fatta fast fot på
enstaka punkter, innan portugiserne voro i stånd att genom en
ansenlig makt hindra dem derifrån.
Dertill kom den gynnande omständigheten, att portugiserne i
allmänhet gjort sig mycket hatade af infödingarne. De voro
nämligen icke nöjda med att ingå handelsförbindelser med de inländska
furstarne, utan bemödade sig äfven att genom våldsamt införande
af katolska religionen befordra infödingarnes själaväl. Inqvisitionen
i Goa skickade sina missionärer till alla delar af Indien, och
myndigheterna på alla stationer äfvensom krigsmakten hade order att
på allt sätt understödja dessa män, som med kärlekens bok, Nya
testamentet, i handen predikade sin ofördragsamma lära.
Arkipelagens infödingar visade dock endast ringa böjelse att utbyta
sina fäders religion mot en lära, hvars anhängare de lärde känna,
som ofördragsamma, hersk- och vinningslystna. »Våra gudar, sade
en gång en hinduprest till missionärerne, ha skapat verldsalltet och
bjudit oss att likaledes med kärlek omfatta hela menskligheten och
öfva barmhertighet till och med mot djuren. Men eder gudafamilj
dömer till evig fördömelse hvar och en, för hvilken eder tros
riktighet icke vill bli klar. Men huru skola vi kunna öfva mildhet
mot våra medmenniskor, om vi skola tro på så stränga och hårda
gudar? Öfver allt, dit I hvita män kommen, gå tro och trohet
förlorade; vrede, vinningslystnad och våldsamhet följa eder i hälarna.
Tron oss, vi äro ändå bättre menniskor än I.»
Nederländarne å sin sida hade genom bittra erfarenheter i
hemlandet för mycket lärt känna samvetstvångets orättvisa, för att det
skulle falla dem in att använda det annanstädes. I början brydde
de sig alldeles icke om trosläran hos de folk, som trädde i
handelsförbindelse med dem, och till och med sedermera, då de
eröfrade stora landsträckor och den förbindelsen ålåg dem, att af
humanitet befordra de dem underlydande folkens kultur, läto de
de besegrade behålla icke blott fullkomlig trosfrihet, utan äfven
sina dittills varande lagar och bruk. Ja, de sökte blott småningom
förädla och förbättra de senare och rensa dem från vidskepelsen.
Det var och är ännu statsgrundsats hos dem att lemna de
särskilda stammarnas höfdingar och domare, så framt de icke visa
sig fiendtligt sinnade mot regeringen, qvar på deras poster, fastän
uppsigten öfver hela förvaltningen alltid är anförtrodd åt
nederländska embetsmän och de ännu befintliga suveränernes välde blott
kan kallas skenbart. Ville man påstå, att på detta sätt folken
blifva försummade, för så vidt de härigenom qvarstanna på sin
lägre kulturgrad i fråga om religion, seder och lagskipning, skulle
man mycket misstaga sig. Öfvergången från en lägre
odlingsståndpunkt till en högre sker lika litet som någon annan lifsföreteelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
