- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
492

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om de vilda gässen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på Spetsbergen och östra Grönland förekommande
Spetsbergsgåsen (Anser brachyrhynchus), hvilken står
vårsädgås mycket nära, har jag däremot flerfaldiga gånger
iakttagit under fortplantningstiden, hvarför det torde vara
lämpligt att här meddela, livad jag känner om dennas
lefnadssätt.
När jag med Nathorstska expeditionen år 1898
besökte Spetsbergen, fann jag flerestädes denna gås mycket
allmän. Landet var då i början af juli månad så godt
som fullkomligt snöfritt, och gässen kunde till följd däraf
uppehålla sig där, hvar helst de önskade. Till häckplats
hade de valt fjällsluttningarna, där de bodde så högt upp,
att jag ej förmådde klättra till deras bon, hvilkas läge
jag såg nedifrån. På mossbeväxta utsprång i det starkt
sluttande fjället lågo äggen, och där stodo hannarne
bredvid sina rufvande honor.
Under 1900 års expedition fann jag i juni månad
Spetsbergen täckta af djup snö. Gässen voro med
anledning däraf bundna vid de få bara fläckar, som funnos
och hade ej andra platser att lägga ägg på än
strandvallarna. Här var det lätt för mig att iakttaga dem, och
jag blef i tillfälle att studera deras bon. Dessa fann jag
uppe på den branta strandvallen och endast omkring en
meter från den ned i hafvet stupande branten.
När jag närmade mig häckplatsen, sågs honan ligga
på boet och hannen stå bredvid henne. Så snart
fåglarne sågo, att jag närmade mig, gick honan af boet,
hvarefter båda makarne vid ett par tillfällen hjälptes åt
att med mylla täcka öfver äggen, hvilket de en gång
gjorde så väl, att boet vid min framkomst var alldeles
jämnadt med marken och ganska svårt att upptäcka.
Märkligt nog var det ej alla gäss, som brydde sig om att
täcka äggen. Somliga bon, och företrädesvis de, som ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free