- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
529

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En midvinterdag på Falbygden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På Falbygden, där denna fågel vintertiden ej är
sällsynt, ser man ofta sorkar dels hela och dels med
bortätet hufvud på ofvannämnda sätt upphängda i buskar.
Det är denna fågel, som varit framme och lämnat sina
offer i detta skick, sedan han tillfredsställt sin roflystnad.
Mitt skott hade för en stund skrämt bort alla
fåglarne från hafrehässjorna, och det dröjde en stund, innan
de åter vågade sig dit. Snart började dock både
gulsparfvar, gråsiskor och vinterhämplingar * att å nyo samla
sig där, och nu fingo de ostörda fortsätta sitt sökande
efter korn och frö bland de nedkrafsade hafreaxen.
Jag fortsatte min vandring ut öfver den ödsliga, vida
slätten, och länge vandrade jag där utan ett se en
lefvande varelse. Slutligen såg jag dock på något afstånd
ytterligare en fågelart. Det var ett par fjällugglor, som
med lugna vingslag kommo flygande förbi mig. Den
ena, en hanne, var hvit som den rena snön på fältets
tufvor, den andras mer fläckiga dräkt vittnade om att
fåglarne voro makar. De höllo troget ihop äfven under
sin långa färd från fjällen ned till dessa bygder.
Slutligen kom jag upp på odlad mark. Där, på en
rågåker, syntes några små mörka fläckar, hvilka vid
närmare undersökning visade sig vara rapphöns. Det var
en hel kull, nedkrupna i de små gropar de gräft åt sig
i snön, och det var endast några af hönsens hufvuden jag
först hade iakttagit. Skrämda af mig togo de alla
samtidigt till vingarne, skreko högt och drogo snabbt bort
öfver det snöhölj da åkerfältet.
En bondgård låg nu i min väg, och på den husen
omgifvande gården stodo några gamla pilar, från hvilka
pilfinkens och gråsparfvens kvitter hördes. På gården
* Äfven kallad gulnäbbad hätnpling (Innöta flavirostris).
Ur djurens lif. <**

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free