Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nummer 7 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under röd flagg
| Prenumeration i Stockholm: | Revy. | Prenumeration i landsorten: |
| Till årets slut 1:60, halft år | UTGIFVARE: HINKE BERGEGREN. | Till årets slut 1:80, halft år |
| 1:10, kv. 60 ö., mån. 20 ö. | | 1:20, kvartal 70 öre. |
| N:r 7. | Söndagen den 30 april | 1891. |
| Innehåll: 1 maj. — Det första vilkoret för likställighet. — Under lien. —- En afton hos Kropotkins. — Fria ord. — En bok för dagen. — Dragnaglar. — Följetong: Arbetslös. |
1 maj.
Ute på Ladugårdsgärdet stå Stockholms klassmedvetne arbetare
samlade för att demonstrera. För hvad demonstrera de? Ligger månne
i demonstrationen endast det, att arbetarne vilja förskaffa sig allmän
rösträtt och lagstadgad normalarbetsdag, eller är demonstrationen i själfva
värket ännu något mer? Ja, förvisso. Den har kanske sin största
betydelse däri, att den är en akt af arbetarnes
internationella solidaritet,
hvilken mångdubblar demonstrationens kraft; den är slutligen, åtminstone
i hvarje deltagares af ett sant hat mot klassamhället fylda hjärta, en
protest mot detta samhälle, vare sig dess ruttna affärer skola sluta med en
våldsam krach eller afväcklas efter ett socialdemokratiskt nutidsprogram.
Demonstrationen är en protest mot klassamhället, mot lönesystemet,
mot kapitalet, minnens det framför allt! Hufvudvikten ligger icke på hvad
det demonstreras för, utan hvad det demonstreras mot. Icke hvad
demonstrationen positivt, reparerande, lappande och skarfvande kan värka
genom framtvingande, ett tuppfjät till, af rösträtt och normalarbetsdag,
icke det är demonstrationens gadd, utan hvad den uträttar i förstörelsens
inträsse, hvad den gör för att koncentrera, samla rebellionen mot
klasssamhället, se där dess värde: för framåtskridandet!
Dessa 1-majdemonstrationer skola nu säkert återkomma hvarje år,
och med argusögon skådar bourgeoisien ned på skarorna, som samlas
därute på gärdet; bourgeoisien räknar dem, var förvissad därom, och hon
minnes talen från det ena året till det andra. Hvarför räknar hon? För
att se efter, om opinionen är nog stark för att frågorna om rösträtt och
normalarbetsdag skola anses tillräckligt — »mogna»? Ack, nej! De
frågorna bli aldrig »mogna», — förrän mycket annat samtidigt är »moget».
Bourgeoisien räknar och jämför talen, hon resonnerar: »Mera i år, mindre
i fjol, låt oss sätta till en utredande komité» och en annan gång
kalkulerar hon »mindre i år, mera i fjol, bravissimo, komitén kan få dra
nattmössan öfver hufvudet och snarka bäst den gitter.»
Det är bourgeoisiens inträssepolitik.
Denna politik är bourgeoisiens öfver hela världen. Hvart vi kasta
blicken finnes knappt ett civiliserat land, som icke briljerar med en
arbetärskyddskommission. Välan, att den sociala frågan ryckt fram sålångt
det är en direkt följd af arbetsklassens påtryckning, af densammas stigande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/urf/1891/0067.html
