Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
fär fyra timmars sömn, under 15 dygn ej lämnade
honom snart sagdt mer än en minuts hvila. Men huru
tålig, vänlig och mild förblef han ej under alla dessa
plågor! Aldrig sågo vi någon otålighet, utom tre gånger,
»då Herren dröjde för länge», såsom han sade. Ty han
hade uppgjort för sig trenne dödsdagar, och då han
öfverlefde dessa, klagade han: »Herren vill icke ha mig
ännu — men kanske kommer han i morgon!»
Lördagen den 5 Mars mot kl. 5 e. m., sedan vi
satt vår far i en länstol, emedan den sittande ställningen
något lättade andedräkten, föll han i en sömn, som varade
fyra timmar, under hvilka vi, barn och tjänare, omgåfvo
honom, i den tanken att han dock nu skulle gå ifrån oss.
Men åter slog han upp de kärleksfulla ögonen och
hälsade på oss med ett så varmt och gladt »god morgon»
att hvarje hjärta spratt till därvid. Sedan talade han
med hvar och en af oss kärlekens, varningens och
förmaningens ord, sände hälsningar och förmaningar till
alla de frånvarande o. s. v. Och nu öfvergick hans tal
i profetisk anda, omfattande hela mänskligheten och den
tidsåldrarna igenom fortgående striden mellan mörkret
och ljuset. Därom talade han med hänförande värme.
Dagen därpå ville pappa taga afsked af alla; och
på hans begäran samlades nu omkring hans säng barn
och barnbarn, samt, i rummet bredvid, hans egna och
min brors tjänstefolk och statkarlar med deras hustrur.
Sedan den gamle hälsat dem välkomna, förblef han tyst
en stund, hvarefter han bad oss sjunga de två första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
