Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
Frälsare och hans rike. Jag tyckte mig i egentligare
mening än vanligt höra ett vittne tala, som stod Herren
synnerligen nära. Mannen var icke allenast förtrolig
med de ställen i det heliga landet, där Jesus vandrat:
han var ju äfven en af Abrahams naturliga
efterkommande, likasom Herren själf efter sin mänskliga natur
var detta, genom sin födelse af Maria. — Han talade
om den gode lierden, som gifvit sitt lif för fåren, samt om
det innerliga förhållandet mellan herden och hans far. —•
Jag tycker mig ännu mången gång höra den älsklige
gubbens af rörelse darrande röst, i hvilkens tal Jesus
var både A och O. Den stunden glömmer jag
visserligen aldrig ...»
Den i januari 1868 utträdde Moritz med pension
ur det Londonska sällskapets tjänst. I 42 år hade han
stått i missionärernas led och med trohet arbetat för
sin Herres sak. På jorden hann han aldrig att »blifva
stor», kom ej högt upp till de kyrkliga äreställena, blef
ej heller behängd med ordnar och hederstecken; men
äfven om honom gälla förvisso Herrens ord: »Eder lön
är stor i himmelen!»
Till dessa kortfattade redogörelser för hans inre
och yttre lif må fogas, att Moritz under hela sin lefnad
var älskad och aktad af Guds folk, »de i anden
fattige.».. Men för så väl världsliga som kyrkliga fariseet"
var han hela tiden »en stötesten och en förargelse».
Från dessas sida vardt han . litet emellan anfallen och
trakasserad, och man utspridde ofta om honom osanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
