Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4i8
DAGBOKSBLAD.
»fyilde alla trognas bröst
med höga himmelska utsikter».
Nov. 24. Har i dag kunnat predika i
Betlehemskyrkan — för första gången sedan våren 1865.
Nov. 25. Studentkonserten i Paris, den sistl. 27 juli,
lyckades, som bekant öfver förväntan och förvärfvade i den
stora världsstaden den nordiska kvartettsången en oerhörd
uppmärksamhet. Och, hvad som nu gladt mig nästan lika
mycket, är att äfven norrmännen erkänt den svenska
studentsångens öfverlägsenhet öfver alla sina-medtäflare. (Därom
vittnar bl. a. följande bref från en norsk brefskrifvare, som
då var i Paris, hvilket bref jag skall förvara som ett
verkligen dyrbart minne:
»Norska och svenska studenternas konsert i går var en
glänsande framgång . . . Kl. 2 intogo sångarna sina platser
framför den strålande och konstvana publiken. Från den
samlade kören af svenska och norska sångare, anförda af
Hedenblad, klingade nu »Vårt land» genom salen. Redan
då sängarne trädde fram, hade man applåderat, och då
»Vårt land» slöts, ljöd ett kraftigt bifall från alla kanter.
Därefter förde Behrens sin taktpinne inför samma skara,
som nu afsjöng sången »Norges fjelde». Starka och
ihållande ljödo applåderna äfven efter denna sång. -— Nu
delade sig kören, och under Hedenblads anförande afsjöngo
svenskarne sin »Vårsång», som måste gifvas da capo.
Onek-ligt är, att det bifall, — som efter denna sång och sedan
allt framgent ljöd i så rikt mått, att båda landens sångare
och alla, som följt dem med intresse, ha ali anledning att
glädja sig, — likväl ljöd starkast efter svenskarnes sånger.
De sjöngo nu »Ångbåtssången», som applåderadas länge
och lifligt. Samma bifall kom äfven våra sångare till del
efter »Olaf Trygvasons, som också måste gifvas da capo . . .
Nu trädde svenskarne åter fram, hälsade af lifligt bifall, och
afsjöngo »Neckens polska». Den mjuka, vackra,
egendomliga folkvisetonen slog djupt an och framkallade ett hittills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
