Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
DAGBOKSBLAD.
Till Väktarens vänner!
Undertecknad, som efter den oförgätlige man, hvilken
först grundade denna tidning, vid hans — mänskligt att se
— allt för tidiga frånfälle, på grund af vänners uttryckta
önskan, emottog det dyrbara uppdraget att fortsätta
tidningens utgifvande, ber nu, sedan Väktaren hunnit den för
en tidning icke ringa åldern af fjärdedels sekel, härmed få
säga Eder några vänliga afskedsord.
När jag mottog detta uppdrag, var jag för egen del
fullt öfvertygad om att vara i saknad af de så väl
egenskaper som kunskaper, hvilka tarfvades för att i någon mån i
jämförelse med den hemgångne vännen kunna sköta en
sådan sak. Men då ingen lämplig person fanns, som ville
åtaga sig fortsättandet af detta verk, och allvarlig önskan
från många håll gaf sig tillkänna, att detta tidningsföretag
måtte fortsättas, så ansåg jag mig förpliktad göra försök att
uppehålla tidningen, intilldess rätte mannen att sköta detta
verk komme att visa sig, i hvilken händelse jag genast vore
färdig åt honom afstå min plats. Jag mottog uppdraget
sålunda helt och hållet provisoriskt. Detta provisorium har
emellertid kommit att räcka, nu — sedan sistlidne pingst
— på i4:de året. Huru det för mig lyckats att fullgöra
de därmed förenade plikter, det känna bäst de, som under
tiden icke tröttnat vid Väktaren; och likväl — det skulle
måhända fortfarit än längre, om ej mitt nära inträde i den
ålder, då en tjänsteman plägar få sitt afsked, jämte hvad
med sådan ålder vanligen följer, tillräckligt klart för mig
tydliggjort, att tiden för dess afbrytande nu är inne. Då
jag alltså med detta nummer, det sista på det gamla året,
afgår såsom redaktör af Väktaren, känner jag lifligt den
plikt mig åligger att för Eder på detta sätt frambära den
djupa, innerliga tacksamhet, jag känner, för allt edert
öfverseende, ali eder välvilja, allt edert deltagande — såsom
ock för de mig så dyrbara vittnesbörd om det ena och
andra, som jag i form af vänligen uppmuntrande ord, såväl
muntliga som skriftliga, ofta fått glädjen mottaga! — Och
då jag nu känner mig böra afbryta detta mig ganska kärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
