- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
442

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442

DAGBOKSBLAD.

landstiftelsens styrelse kraftigt bidragit till Stiftelsens bästa
och framgångsrikaste åtgärder, — det skall kanske af alla
inses först på den dagen, då »allt varder uppenbart». Men
redan nu måste betygas, att han inom Stiftelsens styrelse
var den dugligaste, klokaste och mest ihärdiga bland oss
alla. Han var »låset till pärlbandet», såsom grefve
Liljencrantz en gång uttryckte sig; och när han 1868 måste
lämna styrelsen, fruktade många af oss att »bandet skulle falla
i sär». Så skedde dock icke, därför att Herren var den
som själf sammanhöll sitt verk; men nog kändes den stora
saknaden efter honom mycket länge.

Under mer än tjugo år, allt ifrån 1854, då jag fick
förmånen att göra Axel Adlercreutz^ bekantskap, — har
han omfattat mig med så mycken godhet, vänskap och
förtroende, att jag aldrig skall upphöra att minnas honom med
tacksam vördnad och tillgifvenhet.

Visst hade han likasom alla andra människor sina fel.
Dessa voro stundom ganska framlysande och ådrogo honom
då skarpt klander från dem, som lida af den nästan
obotliga sjukdomen klandersjuka. . . .

Axel Adlercreutz var dock en uppriktig kristen, som ej
förnekade, icke blygdes för sin Herre. Och därför skall
ock Herren »icke blygas för honom» på den dagen, då
alla de stolta högmodiga tungor, som nu döma så käckt
och så skarpt, skola tystna med förskräckelse inför Guds
tron, och »deras ansikten rodna af blygsel».

(Jag kan icke underlåta att här äfven anföra några
af pressens uttalanden vid excellensen Adlercreutz^ död.

I Posttidningen skref P. Strandberg, efter att ha
meddelat dragen af hans lefnadsbana, sålunda:

Dessa äro i korthet de yttre tilldragelserna under den
nu aflidnes inflytelserika, nära 4o:åriga ämbetsmannabana.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free