- Project Runeberg -  Ute och Hemma. Illustrerad tidskrift /
11

(1916) Author: Hanna Rönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTE OCH HEMMA

på trädtopparna och mellan dessa ned på marken.
Det blef hett! Härtill kom, att marken blef ojämn.
En bergskulle löpte tvärs igenom skogen; svett-
drypande arbetade sig vandraren uppför denna.
Sedan han väl var uppe såg han öfver en dalsänka
en ännu högre kulle och bakom denna en tredje
och fjärde. i

Det hjälpte ej, han måste vidare och dit upp.

Han andades tungt och en rasande törst plå-
gade honom. Någon hunger kände han ej af.
Detta var väl, ty hvar hade han kunnat finna nå-
gon föda? Penningar hade han visserligen, men
ville han köpa någonting måste han uppsöka män-
niskor. "Denna tanke slog han tills vidare ur hå-
gen. I dag kväll kanhända, sedan det blifvit
mörkt, skulle han våga sig ut ur skogen och till
närmaste by. Men till dess icke ut ur skogen, icke ut!

Mödosamt klifvande hade han nu uppnått
kullens sista och brantaste topp och här hörde
han någonting, som uppfyllde honom med glädje.
Ett sakta porlande, sorlande och brusande. Vat-
ten! På branten, som han nyss bestigit, sprang
en källa fram ur jorden och flöt som ett smalt
silfverband ned i dalen. Med hela sin lekamen
kastade han sig på marken och började dricka
som ett vilddjur. Icke allenast munnen, utan
hela det upphettade ansiktet doppade han ned i
vattnet och lät dess flöde rinna in uti den öppna
munnen.

Flåsande reste han sig slutligen, med en känsla
af välbefinnande, likasom på nytt född. .

Först nu såg han omkring sig. Påtagligen
hade han här uppnått skogens högsta punkt. Han

befann sig på en gräsbevuxen kulle, å hvilken en-
dast några få träd funnos. Nedanför låg en bred
dal, som på motsatta sidan äfvenledes var om-
gifven af höjder och kullar. Dalen, hvilken han
kunde öfverskåda, var helt och hållet trädbevuzxen,
så att det böljade och svallade nedanför honom
som ett grönt haf. Bakom honom den djupa skug-
gan ur hvilken han nyss kommit och där midtöf-
ver höjden, betäckt med träd nedifrån ända upp.

Han stod och såg omkring sig. Här behagade
det honom, här var det skönt. Vinden strök öf-
ver höjden, rakt i ansiktet på honom, samt sval-
kade och vederkvickte honom. Här kunde han
dröja och hvila. Han kastade sig ned i skuggan
af ett träd och tog hatten af sig. Huru mjukt
marken mottog honom! Huru välgörande, mjukt,
och varmt! Och därtill doften af alla möjliga
örter och vilda blommor rundt omkring honom
— han formligen gräfde in sig i det mjuka gräset
han sträckte sig, en känsla af välbehag, som han
— aldrig förr förnummit, kom öfver honom: Nu
kunde han också se efter och räkna hvad och huru
mycket det egentligen var, som han roffat åt sig.
Han stack handen i barmfickan — men då han
kände ullstrumpan, drog han den tillbaka. Det
var honom motbjudande att här draga fram otin-
get. Han hade knappt själf kunnat säga hvarför ’
— men han kände det, det var så.

Han eftersinnade ett ögonblick — men detta
var ju bara dumheter. En gång måste han ju
räkna, och här såg honom ingen. Ingen? Ofri-
villigt vände han på hufvudet och sneglade åt
alla sidor — nej, — ingen. (Forts.)

BEA

GEIE
ge

5

VÄRLDENS STÖRSTA SKOGAR.

hela Europa finnes ej mer något land, hvarest

man kan finna verkliga jätteskogar. Plänlöst

och oansvarigt ha värden uppgående till miljo-
ner förintats, hvarigenom dessutom stora försämrin-
gar med afseende på klimatet inträdt. Äfven i Nord-
amerikas förenta stater ha under åratal milsvida sko-
gar på det mest oförståndiga sätt afverkats, utan att
man tänkt på att sörja för återväxt. Dock finnas allt
ännu därstädes skogar af enorm utsträckning. TT. ex.
en oafbruten skogsyta af 1,600 km:s bredd och 2,750

II

km:s längd utbreder sig i provinserna Quebec och
Ontario ända ut till halfön Ijabrador. Centralafri-
kas största skogsområde sträcker sig från Kongo ända
till Nilens källor och Zambesi. Asien är dock den
världsdel, som kan framvisa den största jätteskogen,
ty det finnes en därstädes, som har en längd af 4,800
km. och en bredd af 2,700 km. Detta väldiga skogs-
område är beläget i Nordsibirien mellan floderna Ob
och Lena och är till största delen alldeles outforskat,
ja, det är knappt troligt, att en människofot ännu
någonsin beträdt detsamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utehemma/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free