- Project Runeberg -  Ute och Hemma. Illustrerad tidskrift /
66

(1916) Author: Hanna Rönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTE- OCH HEMMA

mälning med den polska prinsessan Hedvig, med-
förde gästerna (ibland hvilka voro: kejsar Fredrik
III, hans son Maximilian, 16 furstar med deras
gemåler, 40 riksgrefvar, 5 ärkebiskopar o. s. v.),
9,600 hästar, och förtärde inom åtta dagar 300
oxar, 75 vindsvin, 500 gäss, 62,000 höns, 73,000
vildt, kräftor och 162 hjortar, samt tömde 175 fat
TLandshutervin, 200 tunnor andra tyska viner samt
70 tunnor italienska viner. Kostnaderna för detta
belopp stego till 70,766 dukater.

r 1500 vid kurfurst Johans af Sachsens bi-

läger med prinsessan Sofia af Mecklenburg be-
spisades i Torgau under åtta dagars tid 11,000
människor samt mer än 12,000 hästar.

Då Margareta af Österrike, dotter af kejsar
Maximilian I, gemål till don Juan af Kastilien,
passerade genom Valenciennes, uppbyggde den
goda stadens innevånare äreportar af korfvar och
obelisker af köttstycken, hvilka sedan blefvo gifna
till pris åt den hungriga pöbeln, som stormade
och intog dem liksom fästningar.

BFA EE NF LR Fa MFA MA SA MF FA BF Br MFA MR SF EA FA Ma EPA I 9 MR Fa a Fa FO FO BFA SF NFO Fa Fo MF FA FA NF FA FO Fa Fa MF FA I FA I BF MD FA NA Fa MFA SF a Fa FA FA SF SF Fa FA Fa Fa Fö Fa Fa FA LA AR ÄR NR

FÖR VILLABOR OCH SMÅBRUKARE.

ÄR HÖNSSKÖTSEL LÖNANDE?

et är så ofta man. får: böra den frågan
framställas: »Är det lönande att sysselsätta
sig med hönsskötsel?» Frågan kan be-
svaras med både ja och nej. Det är icke mycket
lönande att hålla en flock höns af hvilka större
delen äro: 4 å 5 år gamla; ja det finnes en hel
hop godt folk, som har ända till 10 å 12 år gamla
höns. Det kan då näppeligen vara lönande; ty
då en höna har nått en ålder af 21/; år bör hon
ovillkorligen lämna plats för yngre djur. En höna,
Hon må vara af hvilken ras som hels, värper all-
tid det största äggantalet under sitt första och
andra levnadsår. Därefter minskas hennes pro-
duktion år efter år. En god värphöna lägger i
genomsnitt 160 å 180 ägg första värpåret, 120—
150 ägg andra värpåret. Det finnes naturligtvis
även s. k. »rekordhönor» med ända upp till 250
äggs värpning pr, år, men de höra blott till un-
dantagen.
Hönsskötseln kan vara ganska lönande om den

bedrifves rätt. En behållning af 8 å 9 mk pr höna :

och år kan mycket väl ernås, men man måste då
hava noga kontroll och alltid” gallra ut de dåliga
värparna efter deras första års värpning, ty det
är eljes dessa, som skämma ut resultatet helt och
hållet.

Under förra året hade jag en flock höns på
18 st. och sålde ägg, kycklingar och slakthöns
för 350 mk efter denna stam. Efter afdrag af alla
omkostnader, som belöpte sig till 155 mk., åter-
stod alltså 145 mk, hvilket gör ett netto 8 mk
pr höna.

FÖRLUSTER PÅ FJÄDERFÄSKÖTSEL

äro minsann ej ovanliga, ja, till och med så van-
liga, att mången fått för sig, att det är rent omöj-
ligt att få debet och kredit att gå ihop. Ofta, ja,

66

oftast, är detta beroende på att man ej för bok
över inkomster och utgifter på fjäderfäskötseln
eller att man ej för dem så, att man får en lätt
överblick över ställningen när som hälst.

Vid de sämst skötta hönshållen uppstå nog
de största förlusterna under vintern genom dåliga
hus och ändamålslös vinterfodring. Vid de bättre
hönsgårdarna inträffa däremot ofta de svåraste
förlusterna under eftersommaren och hösten. En
af orsakerna härtill är att man allt för länge hål-
ler på en del unga djur, som ej skola inrangeras
i vinterstammen. Först och främst är det tupp-
kycklingarna. Man tycker att när den faktiskt
bästa tiden för försäljning inträffar, 7-veckors-
åldern, djuren ännu äro så små och outvecklade,
att »det är synd att sälja dem», och så håller
man på de matfriska individerna ett par månader
till, för att sedermera sälja dem till ett pris -—
som knappt är högre än då de vöro 7 veckor
gamla. Försäljningspriset motsvarar då ej upp-
födningskostnaden. Vidare kunna och böra en
del af hönskycklingarna få göra ungtupparna
sällskap till slaktbänken. Detta äro sådana djur
af rena raser, som genom felaktig typ eller färg
ej motsvara de enklaste fordringarna på rasen i
fråga, vidare sådana djur, som ha vridna vingar,
sneda fötter eller andra lyten, ävensom de som
i storlek äro afsevärt mindre än sina kullsyskon,
ty af efterblifna djur får man aldrig goda värpare.

Så komma till sist de 2- och 3-åriga hönorna,
som skola utmönstras ur besättningen. De värpa
ett och annat ägg under eftersommaren, och så
länge de göra det, få de gå kvar. När de så till
sist sluta att värpa, tänker man slakta dem — men
de ha då begynt fälla och äro så fulla af »fjä-
derpiggar», att de varken kunna säljas eller slak-
tas hemma. Och så får man behålla dem 2—3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utehemma/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free