Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH HEMMA
FÖR VILLABOR OCH SMÅBRUKARE.
NYTTAN AF HACKNING.
Hackningen är i täppan såväl som på fältet
ett mycket viktigt arbete. Genom hackning
håller man jorden icke endast ogräsfri utan
också fuktig. I jorden finnas små mellanrum, fina
små rör, så kallade hårrör, i hvilka jordens fuktig-
het uppstiger. Har jordytan genom regn och
vattning blifvit tillpackad och en skorpa bildats,
stiger vattnet mycket hastigt upp från djupet gen-
om hårrören och afdunstar fort på ytan, så att jor-
den på djupet snart uttorkar. Däremot om man
håller jordytan lucker genom hackning, så uttorkar
visserligen det uppluckrade lagret, men å andra
sidan fasthålles den uppstigande fuktigheten, ty
den har mycket svårt att tränga igenom den pulver-
torra ytan. En annan fördel är också den, att en
luckrad jordyta lättare suger till sig regnvattnet
än en fast sådan. Använd därför hackan flitigt!
Man kan se direkt hur det flitiga hackandet är till
nytta för växterna. Jorden får nämligen mera luft,
den behåller fuktigheten bättre, ogräset under-
tryckes och mycken vattning besparas. God jord-
luckring är lika bra som half vattning, säger ett
tyskt ordspråk.
Hackningen måste naturligtvis utföras riktigt.
Med riktig hackning menas, att jordytan luckras
på ungefär 1—2 em. djup, Genom för djup hack-
ning uppnår man just hvad man vill förebygga,
nämligen att solen uttorkar jorden. I mycket våt
och fuktig jord kan emellertid en djup hackning
vara till nytta. Är jorden under den torra luckrade
jordytan fast, så bibehåller den sin fuktighet i flera
veckor.
Växter, som stå i torr jord, på hvars yta bildats
en hård skorpa, sloka vid minsta solsken. Växter
däremot stående äfvenledes på torr jord, men med
luckrad yta sloka icke på långt när så fort. Väx-
terna bli ej heller så lätt angripna af sjukdomar
och skadedjur. Hackningen måste ske, då jorden
är tämligen uttorkad; vid regnig väderlek är den
till ingen nytta. Vill man samtidigt förstöra ogrä-
set — hvilket ju vanligen är fallet – utför man
hackningen vid solig väderlek, så att ogräset fort
torkar, skrifver G. F. i »Trädgården>.
SPALIERING AF BÄRBUSKAR.
En framstående trädgårdsodlare : skrifver:
Sedan ungefär tio år har jag spalierat mina bär-
buskar lika väl som fruktträden, med det resultat,
" att jag på ett mycket litet länd erhållit rika skör-
dar af ovanligt stora och vackra bär. Man plan-
terar några små sticklingar utmed spalieren och
leder omsorgsfullt de små skotten omkring på
gallret, där man fastbinder dem med mjuka vid-
jor. I slutet af februari eller de första dagarne i
mars beskär man dem så, att buskarne under som-
maren bekläda gallret helt och hållet. För att er-
hålla riktigt stora frukter aftäcker man växternas
rötter och lägger öfver dessa något kogödsel samt
packar därpå åter till jorden. Under torra somrar
får man ej förgäta att vattna. Sedan jag börjat
odla bärbuskar på detta sätt, har ej bärskörden
någon gång slagit fel hos mig.
SUR JORD.
Ja sådan finns det godt om i vårt land. Det
är nu inte frågan om den gudnås lika vanliga
vattendränkta jorden, där vattnet ej har tillfreds-
ställande aflopp utan står och jäser i jorden, utan
om jord med sur reaktion. Och detta finner man
på alla slag af jordar. Man kan ej på en jords
utseende märka, om den är sur. Men finner man,
att »det växer dåligt» trots både gödsling och godt
bruk, kan man gärna taga sig en liten funderare
på om inte orsaken kan vara, att jorden har sur
reaktion. Erfarenheten har nämligen visat, att
åkerjord med starkt sur reaktion är en föga ekono-
misk odlingsjord. Gödslar man en sådan jord
starkt och allsidigt, så ökas nog skördarna, men
man får ej samma utbyte som på jordar med
neutral eller svagt basisk reaktion.
Om en jord har starkt sur reaktion, är lätt att
utröna. Man tager litet af jorden, utrör det med
litet vatten på ett tefat, låter bottensatsen stanna
sig litet samt lägger i ett par bitar blått lakmus-
papper (köpes på apoteket). Färgas nu dessa efter
en stund mer eller mindre röda, är jorden ganska
starkt sur, och mari gör klokt i att genom en kraf-
tig kalkning bringa jorden i neutral eller basisk
reaktion. Har man funnit att jorden är sur, är
det ganska säkert att den är kalkfattig; man kan
få detta bekräftadt genom att undersöka jorden på
en kemisk station, då man t. o. m. kan få råd om;
hur starkt ungefär jorden bör kalkas. Ett undan-
tag från regeln är mossjord, som så godt som
alltid är sur, äfven efter stark kalkning till följd
af dess rikedom på mup- och humussyror.
SA KO 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
