Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTROCK HEMMA
HAFVETS UNDER.
ånga af jordens underbaraste scenerier
HM ligga under hafsytan. En sådan un-
derbar företeelse är exempelvis en mer
än 1,500 meter hög monolit (stenpelare), som re-
ser sig midt i Stilla oceanen, ungefär 800 kilome-
ter från Chiles kust, och som upptäcktes i slutet
af förra århundradet. Denna undervattensobe-
lisk håller vid basen endast 73 meter i omfång,
och likväl reser den sig till en höjd af mer än en
och en half kilometer. Man kan göra sig en före-
ställning om dess höjd, ifall man föreställer sig 5
Eiffeltorn resta ofvanpå hvarandra. - Pelarens
spets, en slät, kretsrund yta af ungefär ett vagns-
hjuls storlek, räcker något mer än 100 famnar upp
öfver hafsytan.
Beröfvad skyddet af det omgifvande, fullkom-
ligt lugna vattnet, skulle en dylik stenpelare för
länge sedan störtat öfverända. Men äfven om
man skulle kunna lyfta upp denna väldiga »Kleo-
patranål; och uppställa den någonstädes på land-
backen, där ej skakningarna i jordskorpan bragte
den på fall, så skulle den i alla fall, geologiskt ta-
get, på mycket kort tid förstöras genom stormar,
hetta och köld. Man har visserligen på landbac-
ken ett par likartade naturföreteelser, nämligen
de vidtberömda »Steeple Rocks» 1 »Garden of the
Gods» (Gudarnas trädgård) i Amerika, men dessa
äro ej på långa vägar så höga.
Man talar med beundran om Colorados stora
canon (canon betyder en djupt nedskuren flod-
bädd med höga, lodräta klippväggar), som det
rastlöst framströmmande vattnet under oräkne-
liga sekler urgräft ända till 1,300 meters djup, och
med rätta häpnar man öfver detta naturunder,
som ej har motstycke på jordytan. Ända till för
ett par decennier sedan hade man ej heller en
aning om att det fanns likartade djupa raviner,
tornhöga pelare och hemska afgrunder i hafvets
djup. Men en vacker dag upptäckte man på ett
fartyg, som var sysselsatt med att loda nära Ja-
pans kust, en som det syntes bottenlös afgrund.
Man hade utsläppt mer än 5,500 meter lina utan
att nå botten, och den häröfver förbluffade far-
tygschefen återvände till Yokohama för att skaffa
sig längre lina, Den därpå företagna undersök-
ningen visade, att upptäckten var mycket märk-
värdigare än man från början trot: Man hade
funnit en undervattensklyfta med en längd af i
rundt tal 1,600 kilometer och hvars medeldjup,
räknadt från den i väster omedelbart angränsande
hafsbottnen, man fann uppgå till något mer än
4.570 meter;
I denna oerhörda klyfta skulle Colorados be-
römda stora canon med sina 380 kilometers längd
och 1,300 meters största djup fullständigt för-
svinna. Dessutom visade det sig, att under det
Coloradosklyftans väggar slutta i mer eller min-
dre branta satser, sänker sig västra väggen i denna
pacifikränna i närheten af Kurilerna fullkomligt
lodrätt. Det ser nästan ut som om nämnda iso-
lerade ögrupp i urtiden blifvit uppkastad af tita-
ner, då dessa gräfde ut den hundratals mil långa
undervattensklyftan.
Märkvärdigt nog är det ej så sällsynt att finna
dylika abnorma djup, dock vanligen af cirkel-
rund form, i närheten af motsvarande upphöj-
ningar af hafsbottnen. Ett typiskt exempel
härpå erbjuder Union-ögruppen i Polynesien,
Denna ögrupps nordvästra ända stupar ned mot
en kraterliknande fördjupning hvars omfång pre-
cis motsvarar de nämnda öarnas storlek.
Betydligt öfver 3,000 miljoner mark offra-
des på att gräfva den ungefär 80 kilometer långa
kanalen genom Panamanäset. Kongofloden har,
arbetande sig fram under Atlantiska hafvet, i dess
botten utgräft en mer än 130 kilometer lång och
på sina ställen 1,500—1,800 meter djup ränna.
Det torde få anses mer än tvifvelaktigt, huruvida
hela jordens nu lefvande befolkning skulle under
loppet af en människoålder och under de gynn-
sammaste betingelser vara i stånd att utföra ett
dylikt jättearbete på fasta landet. Kongofloden
gör egendomligt nog föga praktiskt bruk af sin
undervattensränna; enligt af kommendör Purvey
Cust 1899 anställda undersökningar är den väl-
diga rännan ej, såsom man skulle förmoda, fylld
med sötvatten sådant som floden utgjuter i haf-
vet, utan med salt hafsvatten.
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
