Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE-OCH
ken till ett bättre slagsmål mellan
kuskar, hvilka hvar och en skröto
med sina utsvultna hästkrakar och
innan jag visste ordet af, med syd-
ländsk liflighet, flögo hvarann iluf-
ven och skreko och gastade tills de
fingo i bop en mängd poliser och an-
nat sysslolöst folk, hvilka i sin
tur skreko och gastade så jag fann
för godt att ta till flykten.
Omsider satt jag då på tåget,
som med färjan far öfver från
Sicilien till Calabrien, och betrak-
tade de gamlas Scylla och Cha-
rybdis, undrande hvad forntidens
resenärer skulle sagt om de sett
de båda ångvidundren, färja och
järnvägståg, som nu trafikerade
deras fruktade pasage.
På sydländskt vis blef bekantskapen snart
gjord med mina medpassagerare, den intressan-
taste var polismästaren från Neapel, en blond,
liflig herreman, som godt hade kunnat vara nord-
bo och som tydligen var mycket stolt öfver sitt
ljusa hår och sina blå ögon. Polischefen hade
varit rest till Sicilien i anledning af ett röfvaran-
fall på deligencen vid Girgenti. Ett par förnäma
engelsmän hade följt med deligencen och maffians
mening hade väl varit att fånga dem för att utfå
Templet i det gamla Pcestum,
HE MMA
Tempelkolonnaden i Pceestum. (2; GC)
en hög lösepenning. Nu misslyckades öfverfallet,
tack vare eskorten, men en carabiniér blef dödad
och en annan sårad... På tal om alla de hermska
historierna från Sicilien sade polischefen att det
numera ej var så farligt, sällan blef någon dödad,
endast fångad om det var hopp om en bättre sum-
ma i utlösning. De mord som ännu förekommo
rar kärlek och svartsjuka orsaken till och de
kunde aldrig afskaffas sade polismannen skrat-
tande, det var helt naturligt, det enda, var att
vid strängt straff förbjuda bäran-
det af vapen, men det hjälpte inte
heller, alltid fick de taginågot, när
det behöfdes.
Bland de andra pasagerarna
var en ståtlig ung man med sin
lika ståtliga mor, en omkring 60
års kvinna, han var sicilianare,
men sedan många år bosatt i Paris
där han hade något slags affär. Den
gamla frun hade fått en sådan obe-
tvingelig lust att återse sitt kära
Sicilien ännu en gång i lifvet att
sonen måste föra henne dit, nu for
hon nöjd tillbaka till Paris sen hon
fått återse sitt hemland.
Jag hade liksom de andra försett
mig med vägkost i Messina, ty på
de italienska järnvägarna får man-
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
