Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
vid fädernetorvan, men Karin kände sig bunden
där. Båda bröderna voro "hemmasöner"; den ene
var gift och bodde i en mindre stuga byggd intill
storstugan, och den yngre brodern liade just
börjat timra på sitt bo, också på gården. En syster
var gift i socknen, den andra var hemma. Hon
var yngre iin Karin men så lik de andra, att man
gott kunde veta att ej hon skulle lyfta på vingen
för att flyga långt. Ett hade dock Karin
gemensamt med sin släkt, och det var viljans styrka.
Därför hade det blivit stridigheter, när hon först
kommit med det oerhörda kravet på att lämna
fädernehemmet för att ensam draga ut i världen.
Men tack vare sin viljestyrka hade hon också
slutligen segrat. Hon var den första i familjen
som drog ut för att förtjäna sitt bröd bland
främlingar, den första i familjen som skulle leva sitt
liv på annan ort. Det var härpå hon tänkte, där
hon låg sömnlös i fållbänken under fönstret och
såg på norrskensflammorna. De voro ej länge
framme till dans på himlavalvet denna natt;
snart lämnade de fästet i ostörd besittning åt
stjärnorna, tills morgonen grydde och vann på
nattens alla svaga ljus.
Ett lätt morgontöcken genomskimrat av sol låg
över höjder och sänkor och svävade som en rök
över älvens vatten, då Karin sade farväl åt mor
och syskon nere vid älvstranden, där far redan
satt i båten och väntade henne. Han skulle ro
henne utför älven och över sjön bort till den
avlägsna strand, där ett stort samhälle blomstrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
