Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
och skogen växte hög ända ned till vattnet, som
brusade och sjöng sin sång vilt med svarta vågor.
Det låg flera stora stenar i forsen här, men far
spände ögats vaksamhet och armens senor.
Så småningom sänkte sig stränderna ocli
öppnade synvidder till avlägsnare höjder, ja, ända
bort till de i fjärran blånande, och älven blev
bred och lugn. Här och var i de oändliga
skogarna öppnade sig en odlad bygd med tegar och
gårdar: flitens frukter; i fjärran blänkte en bukt
av älvens vatten som ett silversmycke i skogens
mörkgröna kungamantel.
Färden hade varat över två timmar, och det var
lika långt kvar, sade far och lade i land. Här, diir
vattnet flöt så lugnt, gick det lätt att landa.
Far och dotter satte sig under granarna, som
här växte ända ned till vattnet. Strax bakom dem
höjde sig marken till en skogig nipa och på andra
stranden likaså. Allvarliga stodo höjderna vakt
kring den breda älven, lika majestätisk i sitt lugn
som på andi-a ställen i sin vilda fart. Mellan
ni-porna skymtade utsikter långt borta.
Matsäcken togs fram och smakade dem båda
gott. Det var den sista måltid de hade
tillsammans på vem vet hur lång tid. De tänkte nog
båda på det, fast ingen sade något därom.
Efter vila ocli middag fortsatte de färden.
Far hade valt stunden och platsen för sin vila
kanske mer med avseende på den närmast
förestående rodden än på den tillryggalagda. Han
visste nämligen att nu voro de komna till den bit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
