Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beundran.
»Om ej hänförelse finnes slumra
vår själs bästa krafter.»
J. G. HERDER.
Det är nyttigt och nödvändigt för människan att
känna beundran. Det höjer henne öfver det
hvardagliga, det vidgar hennes själ och det är en
förmånsrätt som alla kunna ha. Det går inte att
härvidlag ställa upp gränser mellan ungdom och
ålder-dcm, ty ett ungdomligt sinnes spänstighet kan finnas
fast håret grånat och pannan fårats, blicken kan
ännu lysa af hänförelse och själen gripas af det som
är stort och skönt. Den till åldern unge däremot,
som tror sig vara vis och förståndig, kritiserar allt
och alla och har ett föraktligt löje för dem som
med lif och entusiasm omfattar en idé eller åsikt,
han är helt enkelt en gubbe i förtid. Och den som
med öfverlägsenhet tror sig växa genom att söka
fram brister i allt, han har aldrig känt verklig
glädje och hänförelse. Och det är just glädje som
människorna behöfva, en sådan glädje som gör
arbetet till en tillfredsställelse och hvilan efterlängtad.
Det behöfs människor, som utan några stora yttre
medel, kunna känna sig fattade af beundran och
kunna af små möjligheter draga ut det bästa och
forma det till glädjeämnen. Hvad har man för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
