Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
träda med en närgångenhet och en fräckhet somi man
förr inte visste af. Men så har också de goda
krafterna tillfälle att fritt och obehindrat utveckla sig
och verka. Och denna frihet bruka de också, Gud
vare lof, så att det ofta är en lust att se. Aldrig
har det så kraftigt som i våra dagar arbetats på att
främja sedlighet, nykterhet och mänsklighet i alla
förhållanden. Aldrig har man skyndat de svaga och
fallna och sjunkande till hjälp och undsättning så
som nu.
Kampen pågår, den stora världskampen att värja
och värna lifvet mot de onda makter, som härja och
föröda... I denna stora världskamp har Gud gifvit
människosläktet en höfding, och denne höfding är
hans enfödde son Jesus Kristus. Han och han
ensam kan och skall föra släktet till seger i denna
kamp ... Han och han allena — skaffar det
förtviflade människohjärtat frid och hopp.
Det är detta som behöfves. Det farligaste och
fruktansvärdaste, som vi människor ha att kämpa
med, är inte de ekonomiska svårigheterna, inte
heller sjukdom och fientliga naturkrafter och dåliga
samhällsförhållanden, inte heller dåliga anlag och
böjelser. Nej, det farligaste och fruktansvärdaste för
oss är den hemliga förtviflan vi bära på, som kan
vakna hvilket ögonblick som helst, så att vi stå där
utan frid och utan hopp, modstulna och eländiga.
Det hjälper oss föga, att vi försöka döfva denna
vår förtviflan genom ifrig verksamhet eller nöjen.
Den ligger1 gömd nere i djupet. Känner du inte något
som heter surmulenhet och dåligt lynne? Känner du
inte, till missmod och tungsinthet? Hur dylikt kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
