Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
rialister och egoister vi skulle bli, hur småsinta, hur
tarf liga, jordbundna! Hur torrt och fattigt skulle ej
lifvet bli!
Döden är det bittra men hälsosamma saltet i
jorde-lifvet.
Men vi kunna inte låta bli att fråga längre: Hvad
kommer på den andra sidan? Finns där ett lif?
Finns där en rättvis utjämning af allt det som här
ter sig så fruktansvärdt orättfärdigt för oss? Finns
där en plan, en helhet, i hvilken de trasiga bitarna
af ett mänskolif kunna fogas samman? Finns där
rymd och möjlighet fötf allt som här blef stympat och
kväft, att lefva och växa? Finns där ett möte för
själar som älskat och skildes i sorg. Så fråga vi.
Det finns mänskor som lefva nämare de osynliga
verkligheterna än andra, hvilkas blickar så länge ha
skådat inåt, att de tyckas tränga igenom den dunkla
förlåten, mänskor som säga oss med profetens
stämma hvad de ha sett på den andra sidan. Vi ha
rätt att tro dem. De tala i liknelser och bilder, och
mer kan det aldrig bli.
Några säga oss, att de fått bud från de döda, att
de döda tala till dem, att de döda skrifva genom dem,
och de; mena att därmed är den stora trösten vunnen.
Hvad skall man säga om detta? Jag vet det icke.
Jag sätter ett stort frågetecken för det alltsammans.
Jag måste säga, att hvad jag hittills har fått läsa af
sådana budskap från de döda — och det är ganska
mycket — har ej kunnat öfvertyga mig, jag har
aldrig funnit något i det, som har varit så stort, så
rikt och nytt, att jag icke har läst och hört det som
varit större och rikare från lefvande mänskors läp-
13 — Vår inre värld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
