Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Andakt.
O^ du som ser, o, Du som vet
hvart stackars väsens hemlighet,
som också vet, långt mer än jag
mitt väsens natt och dag!
Tag allt jag äger i Din hand,
bränn slagget med din renhets brand,
och låt mig lefva i ditt land,
Min Fader och min Gud!
Om än den] väg, som för till Dig,
är smärtornas och dödens stig,
så lär mig vilja, Gud ändå
den tunga vägen gå!
Den gång Du hviskade Ditt »blif»,
Du ville mening i mitt lif,
Din mening i mitt väsen skrif,
min Fader och min Gud!
II
Låti mig lefva, låt mig verka
stark och vaken, glad och fri!
Låt mig vara rymdens lärka,
låt mig skogens psalmsång bli,
stumma tankars melodi!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
