Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därifrån, då kunde folk lätt förstå, hvem som var mest
berest, Ivar eller jag, ty det fanns då säkerligen andra saker
än kvarnvingar att få se där borta.
Jag vågade icke fråga, om vägen var svår. Farmor
var så slug som en svala. Det var mycket troligt, att hon
kunnat gissa sig till hvad hennes Lillpojke gick och
grubblade på om dagarne.
Det var dock icke rådligt att ge sig af på den långa
färden genast. Jag fick lof att vänta litet, till dess jag blef
stor, det vill säga, till dess jag fick byxor.
I hela mitt lif hittills hade jag nämligen varit tvungen
att gå i kolt och kjolar. Men stora karlar, som äro på resa
till Världens Ända, hade säkert byxor på sig, tänkte jag.
Några dagar senare hörde jag mor prata med farmor
om, att jag började bli nästan för lång för att gå i kjol
längre. Hon fick lof att skaffa mig ordentliga byxor med
det snaraste, sade hon.
Den, som blef stormglad öfver detta meddelande, det
var allt Kolt-Olle det. Jag slog en kullerbytta för mor,
och då jag rest mig upp, måste jag slå en för farmor
också.
Men farmor, hon var omedgörlig den gången. Hon
hittade på alla möjliga invändningar. Olle var alldeles för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
