Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyska svar: - Thomas Mann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tyskland, högst radikalt i andliga ting, ville aldrig vara det
i realiteten. Där är dess brist på generositet, på
barnslighet. Det fattas oss inför verkligheten den generösa
och galanta gest, som fransmännen hålla fast vid.
Bismarcks positivism, hans realpolitik, hans riksorganism
— det är en djup och karaktäristisk korrespondens till
Kants praktiska förnuft i motsats till det »rena»;
tysk är den kategoriska imperativen på andra sidan
av den avgrundsdjupaste skepsis. Den tyska
kärleken till verkligheten, sann och lidelsefull som trots
någon, är ironiskt-melankolisk, något dyster och
djupast nere icke utan förakt. Därför är världen
motsträvig att ge den spelrum, denna engelska värld,
som är fylld av cant och försvarar »rätten», den av
makten oavhängiga rätten, vilken den själv väl tusen
gånger har trampat i stoftet utan en skymt av
blygselrodnad, men vilkens sårande genom Tyskland
uppenbarligen betyder ett djupt och olidligt vanställande
av naturen.
Hur sällsamt är icke detta? Är det icke i
grunden en nästan religiös aktning för Tyskland, som talar
ur denna intolerans? Sinnets fredliga dragning mot
hemmets nejd, lärd och poetisk dyrkan av vårt rika
och djupa språk — det slaget fosterlandskärlek var
sedan gammalt tillåten även för oss tyskar och väckte
ingen anstöt hos främlingarna. Men hävdandet av
tysk makt och tysk rätt på jorden i vilken som helst
form — en patriotism av sådant slag uppfattas än i
dag som en karikatyr av tyskt väsen, såsom något
det där absolut icke är tillåtet och anständigt för oss,
som för andra folk. Dualismen mellan makt och
ande skall för oss gälla med en oförsonlig stränghet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
