Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De svenska landformerna - De svenska fjälltrakterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska 1 a n d f o r m e r n a
av vår gamla fjällkedja. Det som har blivit kvar är dock inte
så litet. Det är en fjällvärld av storslagen skönhet, en sevärdhet
utan like i vårt land, en källa till rekreation och
naturupplevelse som för varje år blir alltmera uppskattad av folket.
De svenska fjälltrakterna
Vad menar man med ett fjäll? Det folkliga språkbruket är
skiftande. I somliga svenska landskap ger man namnet fjäll
åt ganska små bergknallar, vilket naturligtvis inte kan få
förekomma i en allmängiltig geografisk terminologi. I en geografisk
skildring kan man anlägga antingen en växtgeografisk eller en
morfologisk synpunkt på begreppet fjäll. Väljer man den
växtgeografiska utgångspunkten, så menar man med ett fjäll ett
sådant berg som når ovanför trädgränsen. I vårt skogrika
land bildar de nakna, trädlösa fjällmarkerna en mycket
verkningsfull kontrast till det övriga landskapet. Vill man uttrycka
sig så tydligt som möjligt, kan man använda ordet kalfjäll.
För de berg som når över snögränsen kan det vara
lämpligt att använda ordet snöfjäll. Det är på dem man finner
evig snö och glaciärer.
Anlägger man åter den morfologiska synpunkten, så blir
bergens form avgörande, men inte deras vegetation. Sten De Geer
har infört termen fjällterräng för sådana områden, där
bergens sluttningar är mer än 400 m höga, där alltså den direkt
synliga höjden över omgivningen är mer än 400 m. Denna
fjällterräng sammanfaller inte alldeles med kalmarkernas område.
Längst i norr breder den skoglösa marken ut sig långt nedanför
fjällterrängen. I Västerbotten och Jämtland sammanfaller de
båda gränserna ganska bra, medan man i Dalarna finner, att
barrskogen klättrar upp i fjällterrängen.
Sverige och Norge delar broderligt den skandinaviska
fjällkedjan mellan sig. Dess höjdaxel ligger i norr på svenskt
område, i söder på norskt. När man har följt bergskedjan från
Norrbotten till Härjedalen, viker den av åt väster och fyller
upp större delen av södra Norge.
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
