Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger - Kornet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden och vad den ger
inträffade den stora händelsen att vetet började ge större
skördar än rågen, och under 1938 och 1939 var veteskördarna
ungefär dubbelt så stora som rågskördarna. Det är många
händelseförlopp som har möjliggjort denna utveckling. Den allmänna
smakriktningen, som sätter mera värde på vetebröd än på
rågbröd, har varit en pådrivande kraft. Jorden bearbetas bättre
än förr, och genom växtförädling har man framställt härdigare
och mera givande vetesorter. Den statliga
spannmålsregle-ringen, särskilt tvånget att huvudsakligen använda svenskt
vete vid målningen har också gjort sitt. Gränsen för
veteodlingen har förskjutits åt norr. Den brukade förr dras ungefär
vid gränsen för vild ek och hassel, men nu kan man finna
veteodlingar i Medelpad och Ångermanland. Till och med i
Norrbottens län odlades år 1937 vete, huvudsakligen vårvete, på
45 hektar, och rikets nordligaste veteodling var i Hietaniemi i
Tornedalen med 1 hektar vårvete.
Under de senaste kris- och missväxtåren har vetets rykte
gått en smula tillbaka. De svenska vetesorterna tycks ännu vara
för ömtåliga för att tåla svåra väderleksförhållanden. Rågen
har i stället visat sig vara den gamla goda vännen, som inte
sviker.
Kornet
Kornodlingen har en egendomlig utbredning i vårt land. I
genomsnitt får den endast 2,6% av åkerjorden på sin lott, men
i Malmöhus län har den 9, på Gotland 11 och på Oland 12 %
och vidare i Västernorrland, Västerbottens och Jämtlands län
10, i Gävleborgs län 5 och i Norrbottens län 7% av åkern.
Mellan det sydliga och det nordliga utbredningsområdet odlas
kornet nästan inte alls.
Förklaringen till denna dubbla förekomst är enkel. Det är i
själva verket fråga om två slags korn, som odlas för två olika
ändamål. I Norrland odlar man det härdiga och anspråkslösa
sexradiga kornet, som mest användes till brödsäd. I södra
Sverige odlas det mera krävande tvåradiga kornet, som
användes till beredning av maltdrycker och till kreatursfoder.
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
