Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger - Sockret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden och vad den ger
allas vän, oumbärlig i goda tider och den osviklige räddaren
från svält och nöd, när kriserna sätter in.
Ingen kulturväxt har en så jämn utbredning över riket som
potatisen. I varje län och i varje bygd finner man att 2, 3 eller
4 % av åkerjorden är anslagen åt potatisodling. Riksmedeltalet
är 3,5%. Ett undantag finns. Det är Blekinge län med 13,3 och
Kristianstads län med 7,4 %. De sandiga markerna i dessa län
har visat sig vara utmärkta till att odla potatis av en lägre
kvalitet, som blir råvara i stärkelsefabrikerna och brännerierna
eller användes till svinuppfödning. Den årliga skörden av
potatis i Sverige är omkring 2 millioner ton, och därav användes
ungefär hälften till människoföda.
Sockret
Sockerbetan startade som ett europeiskt kristidssurrogat,
avsett att ersätta det tropiska rörsockret under napoleonkrigens
kontinentspärr. Sällan har en ersättningsprodukt haft en så
lysande framgång. I Frankrike och Tyskland var den redan före
mitten av 1800-talet odlad i stor utsträckning. Här i Sverige
var det en och annan optimist som frågade sig: kan inte vi
också odla sockerbetor? Till en början vågade man inte drömma
djärvare än att bönderna i Skåne skulle kunna tillverka sitt
husbehovssocker själva. Tre gånger gjorde man försök med
fabriksmässig sockertillverkning, misslyckades de två första
gångerna men lyckades den tredje. I slutet på 1830-talet
anla-des tre små sockerfabriker i Skåne. Om några år var alla
nedlagda. Det andra försöket gjordes omkring 1870, men de
fabriker som då byggdes fick snart läggas ner, utom en enda, den
som låg i Arlöv. Den höll kontinuiteten vid makt tills den
tredje perioden började på 1880-talet. Då äntligen var tiden
mogen, och en snabb utveckling följde. Verksamheten
gynnades mycket av att man vid den tiden hade börjat bygga
järnvägar, varigenom de tunga frakterna av sockerbetorna
från betfältet till fabriken underlättades. Betodlingen gick så
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
